Sida:Carl Linnæi Skånska resa 1959.djvu/51

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

Ärterna och kornet voro desse dager uppkomne på åkrarna och risades icke ärterna här på orten.

Pil var mycket planterad på Östgötaslätt vid vägen på ömse sidor. All den pilen, som vi till denna dag sett i Sverige över Skåne, är den gröna pilen; ty den vita pilen har ännu icke begynt planteras uppe i landet, men tvivlar icke, att de som komma att leva efter 100 år lära få den vita häruppe nog allmän, ty när han bliver mera bekant, lärer ock nyttan av detta träd göra honom mer allmän.

Jordmånen var i Östergötland först lera allt intill Skänninge, där sanden begyntes, som räckte intill Hålvägen. Således har man närmast intill höga berg merendels alltid sand och längre därifrån lera; en tydelig effekt av forna havets strander.

Mölby, kvart 3.

Björken Fl. 776 stod nu här gröngul, ty dess hanblomster voro utslagne.

Dala, kvart 3. Regnet kontinuerade hela dagen.

Hester, kvart 5.

Kalkugnar lågo jämte vägen, till vilka sten samlades på åkerfälten och nog liknande västgötagorsten (Västgöraresan 37) eller Ölands alvarsten (Ölandsresan 59). Han behövde brännas i 8 dagar, förrän han gick till en grå kalk.


45