hylsa, vilka barr äro på inre sidan kantige och refflade. Detta träd växer vilt i Tartariet och Siberien och kallas Pinus sativa, cortice fisso, foliis sessilibus subrigids, ab una vagina non binis, sed ut plurimum quinis, raro pluribus paucioribusque, cono nucleis quam in Hispania minoribus. Amm. Ruth. 178. Men detta träd finns även i södra Europa och är detsamma, som kallas Pinaster Mich. Gen. 233. Bellon. Conif. 19. Det bör rätt kallas Pinus foliis quinis.
Phalænæ larva grisea, pilosa, gregaria, pedibus sedecim hade allmänt uppätit bladerna på de vilda aplar.
Stengärdsgårdar voro till större antal och längd anlagde vid Ängeholm än på något annat ställe, ty salig generalmajoren, som med särdeles nit förökte åkren här i länet och yrkade på stengärdsgårdars anläggande i detta steniga hövdingedömet, hade med egit exempel förelyst lantmannen. De, som komma att leva 100 år efter oss, lära härav bliva i stånd att fulleligen utröna stengärdsgårdarnes beständighet (It. Westrogoth. 253).
Oxeöron Fl. 446 kallades Pulsatilla allmänt av bönderna.
Alvastad, kvart. 9 från Växjö. Denne gästgivaregård ligger nästan mitt i landet.
Salen, en sjö, utsträckte sig ifrån Alvastad åt söder 6 kvart. lång, men allenast 1 kvart. bred.
Åkermannen sågs här allmänt ute på åkrarna med sina oxar. Sedan han kört åkren, gött, harvat, fjärjade han åkren med fåror, som gingo parallellt, något mer än en famn emellan vardera, efter vilka han skulle så kornet i nästa eller sjätte veckan, som allmän plägsed är här på orten, eller ock aldra sist i fjärde veckan. Denna veckoräkningen sträcker sig allenast till våren eller ifrån vårfrudagen till midsommardagen, då det räknas baklänges ifrån 13:de veckan vid vårfrudagen, begynnandes till första veckan vid midsommar, och begynnes icke veckan med söndagen utan på samma dag som vårfrudagen, vare sig densamma på en tisdag eller torsdag eller annan dag.
Bråvalla hed, eller den trakt på vilken Värns härads kvinnor
