någon digerdöd så starkt utsopat, att släkten ännu icke kunnat komma till minsta antal av det förra, ty då desse steniga och magra platser skolat upptagits, måste trängslen varit stor, och folket åtminstone 4 gånger mer, än det nu är; ty lät vara, att desse backar fordom ägt mera svartmylla, hava de dock ej haft mindre sten.
Humlegårdar äro i Stenbrohults och Virestads socknar anlagde vid alla gårdar, så att näppeligen någon ort i Sverige giver mera förråd på humla, den bönderna härifrån försälja åt hela landet alltifrån Trelleborg till Stockholm. Humlegårdarne äro icke anlagde med kupor utan med ris, vartil merendels tages fåreris efter de björkeskärvor, som årligen samlas av björk till vinterföda för fåren, och sedan fåren det torkade lövet avätit.
Nimmerdagg kalla bönderna här på orten honungsdaggen som ofta gör deras humlegårdar alldeles fruktlöse. Orsaken till denna honungsdagg kastades här på snäckor Fn. 1294, vilka voro nog allmänne på humlebladen; men rätta orsaken till honungsdaggen har ännu ingen kunnat upptäcka; ty vill jag här meddela, vad jag härutinnan rönt: För några år sedan, då humlekuporna uti akademiens humlegårdar i Uppsala
80
