Hoppa till innehållet

Sida:Cervantes Don Quijote (Lidforss) 1905 Förra delens senare hälft.djvu/110

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
109

fyllning och en kran eller svicka nere i bringan för aftappning; de begagnas allmänneligen som vinbehållare och, när de ligga upplagda i rad bredvid hvarandra på sitt nederlag, såsom man kan få se öfverallt på utskänkningsställen i Spanien, bibehålla de ännu någon likhet med oxar, som lagt sig ned på marken. Dessa cueros äro således icke alldeles detsamma som vi skulle mena med lädersäckar, men å andra sidan motsvara de icke heller riktiga läglar, för så vidt dessa äro laggkärl. Emellertid har detta ord ansetts som det lämpligaste, och dess användande här vinner något stöd däraf, att detsamma med liknande betydelse begagnats i den senaste öfversättningen af Nya Testamentet (Matt. 2: 17, Mark 2: 22, Luk. 5: 37) för att återgifva det grekiska ordet ὰσχός, hvilket just betyder detsamma som det spanska cuero.

2 Ciertos son los toros, egentl. = nu är det säkert att här blir tjurfäktning, och sedan i allmänhet som visshet om, att något kommer att inträffa, för hvilket man lifligt intresserat sig, vare sig med hopp eller fruktan.

3 Gästgifveritaxor. Det spanska ordet är arancel, som betyder regel hvarefter något beräknas, företrädesvis pris och belopp af lifsmedel, m. m., däraf i allmänhet taxa, tariff, och särskildt tulltaxa, tulltariff. Men denna sist nämnda betydelse är tydligen icke den rätta på detta ställe utan här afses just den första, eller, närmare bestämdt, taxan på det pris som resande hade att betala för de lifsförnödenheter, som tillhandahöllos dem på värdshusen.

4 Detta är ett misstag af Cervantes. Lautrec kom till Italien först 1512, och då hade den store Fälthöfvitsmannen redan för flera år sedan återkallats till Spanien.




TRETTIOSJÄTTE KAPITLET.

Som handlar om andra märkvärdiga händelser, hvilka tilldrogo sig på värdshuset.

Just i detsamma sade värdshusvärden, som stod i porten: »Här kommer en vacker skara främmande; om de taga in här, så blir här lif i spelet!»

— »Hvad slags folk är det?» frågade Cardenio.

— »Fyra herrar, svarade värden; de komma ridande med korta stigbyglar, väpnade med lansar och sköldar, och hafva allesammans svarta flor för ansiktet, och i deras sällskap kommer en hvitklädd dam i fruntimmerssadel med ansiktet likaledes betäckt, och så ännu fyra tjänare till fots».