D. Quijote och Spegelriddarens vapendragare Tomé Cecial hjälpte honom upp. Sancho tog icke sina ögon från den senare och sporde honom om saker, hvarpå svaren gåfvo honom tydliga bevis att han verkligen var den Tomé Cocial som han utgaf sig för; men hos Sancho hade hans herres påstående, att trollkarlarna förvandlat Spegelriddarens gestalt till kandidat Carrascos, uppväckt ängsliga föreställningar, hvilka ej tilläto honom att tro på sanningen af det han såg med sina egna ögon. Korteligen, både herre och tjänare förblefvo i samma villfarelse, och Spegelriddaren och hans vapendragare, förargade och illa däran, lämnade D. Quijote och Sancho i afsikt att uppsöka någon by, där de kunde plåstra om hans sårnader och få hans refben spjälade.
D. Quijote och Sancho fortsatte därpå åter sin väg till Zaragoza, och här lämnas historien om dem, för att berätta hvilka Spegelriddaren och hans stornäsige vapendragare voro.
Noter.
1 Cervantes låter Skogsriddaren här med flit lägga sina ord så listigt, att D. Quijote tror det vara fråga om en verklig jättinna af kött och blod, medan däremot hvarje spansk läsare vet, att la Girolda egentligen betyder vindflöjel, men att så äfven kallas dels en staty af Tron öfverst på domkyrkotornet i Sevilla, hvilken kan vrida sig ikring och sålunda tjänstgör som vindflöjel, dels ock tornet själft. La Giralda säges vara volteriza, d. v. s. som snurrar omkring, (så som en rättskaffens väderflöjel ägnar och anstår,) däraf sedermera ostadig, vankelmodig, och det är i denna senare betydelse D. Quijote fattar ordet. Likaså han denne tolka den andres ord så, att La Giralda är så dråplig och stark, som om hon vore af metall, medan de snarare betyda att hon verkligen var af metall. — Det följande »jag kom, jag såg, jag segrade» är Cesars bekanta veni, vidi, vici, här med stor komisk verkan tillämpadt på Skogsriddarens bragd, hvaremot hans upplysning om, att det på en hel vecka blåste endast nordanvindar, — det kunde ju för öfrigt ha varit hvilken vind som helst, blott han ej slog om, — väl får anses hafva varit sagd sotto voce.
2 Guisando är en liten stad i Gamla Kastilien. Där fanns förr ett Hieronymiterkloster, i hvars vingård stodo fyra urgamla djurgestalter af granit och af vida mer än kroppsstorlek, naturligtvis illa åtgångna i tidernas längd, så att det var svårt att bestämma om de verkligen skulle föreställa tjurar. Dylika stora granitstoder af tjurar, kalfvar och vildsvin lära förekomma äfven i Segovia, Avila och andra ställen på spanska halfön; deras ursprung tillhör en förhistorisk tid, och deras betydelse är numera alldeles okänd.
3 Cabra är en stad med ungefär tio tusen invånare i provinsen Córdoba. I dess närhet finnes den här omtalade la sima de Cabra, en vidsträckt underjordisk håla med blott liten öppning i jordytan och ett djup, som af en man, hvilken år 1693 nedsteg där, uppgafs till 143 varas (= 120 meter), men vid en, enligt Braunfels, år 1841 verkställd noggrann