långa granna tal; och om I är revolverad att utföra era afsikter, så …»
— »Resolverad skall du säga, hustru, inföll Sancho, och inte revolverad.»
— »Börja nu inte tvista med mig om det, min vän, svarade Teresa; jag talar som Vår Herre gett mig förmåga därtill, och inlåter mig inte på några vidlyftigheter. Men det säger jag, står I fast vid det och skall I promt ha ett ståthållarskap, så tag er son Sancho med er, så att I genast kan lära honom ståthålleriet, ty det är bra att barnen ärfva och lära sig faderns handtverk.»
— »När jag får något ståthållarskap, sade Sancho, skall jag genast skicka efter honom med posten och sända pengar till dig, och de komma inte att fattas mig, ty det fattas ju aldrig folk som lånar pengar åt ståthållare, när dessa själfva inte ha några. Och kläd upp honom, så att han inte ser ut för hvad han är, utan för hvad han kommer att bli.»
— »Skicka I bara pengarna, sade Teresa, så skall jag nog kläda upp honom ordentligt.»
— »Nå, sade Sancho, så äro vi då ändtligen öfverens om att vår dotter skall bli grefvinna.»
— »Samma dag jag får se henne som grefvinna, återtog Teresa, är det sak samma som om jag bure henne till grafven. Men jag säger er än en gång, gör som I finner för godt, ty ända från födelsen har den bördan blifvit lagd på hustrurna att de måste lyda sina män, äfven om de äro ena dumskallar.»
Och härmed började hon gråta så bitterligen, som om hon sett Lill-Sancha död och begrafven. Sancho tröstade henne med det löftet att, om han också komme att göra henne till grefvinna, så skulle han dröja därmed så länge som möjligt. Härmed slutade deras samtal, och Sancho gick tillbaka till D. Quijote för att träffa anstalter till resan.
Noter.
1 Så lyder ordspråket bokstafligen. Stjernstolpe har något friare i ordalagen, men till andemeningen ganska troget, återgifvit det med ett svenskt ordstäf: Lika par gå bäst i dans.
2 Sp. condazo och caballerote äro så k. augmentativformer, hvilka framställa något ursprungligen såsom stort, och vidare såsom rått, plumpt, groft, klumpigt, tölpigt. De svenska orden kunna nu visserligen tyckas fula och otrelliga, men — det är just originalets mening.
