Hoppa till innehållet

Sida:Chefen fru Ingeborg 1952.djvu/204

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

CHEFEN FRU INGEBORG

kan under åratal leva i dagligt samarbete med en människa utan att få något som helst intryck av hennes kropp, tills plötsligt någon liten omständighet kommer denna ”astrala” varelse att ”materialiseras”. Svettdropparna, som under det stora utbrottet sipprat fram på Louis’ panna, hade materiaiserat det vaga begreppet ”min dotters fästman”. När han vid skogsbranden smög armen kring hennes liv fullföljdes samma process. Och då hon de sömnlösa nätterna förnam ljudet av hans nakna fötters vandring, sa hon till sig själv: Det är besynnerligt — jag kan inte hjälpa det — men jag hyser en rent fysisk motvilja mot honom.