( 188 )
34) St. LX. Vår vördnad för de Mediciska Hertigarna, begynns med Cosmus, Medices, Decreto Publico, Pater Patriæ; och slutas med hans sonson. Under de öfriges despotism, säges Toscana hafva förfallit till en otrolig grad, och dess folkmängd hafva minskats till 1⁄9 af hvad den var.
35) St. LXIII. Detta jordskalf — då delar af städer förstördes, floder ändrade sitt lopp, hafvet uppdrefs i älfvarna, äfven berg ramlade — ärktes ej af de stridande; så stor var deras ifver. Se Livius, Lib. XXII Cap. XII.
36) St. LXVI. Alla resebeskrifningar berömma Templet vid Clitumnus och dess sköna nejder.
37) St. LXXI. Förf. föredrar fallet vid Terni för de Schweitzerska; Staubach, Reichenbach, Pissevache, Arpenaz, m. fl. föreföllo honom som små bäckar i jemförelse med detta. Rhenfallet vid Schaffhausen hade han ej sett. Huru olika en sak kan betraktas af olika ögon, ses af hvad Grefve Ehrensvärd endast säger härom i sin resa till Italien sid. 19.
"Fallet vid Terni är otroligt, med grumligt vatten och smal ström." Grefve Ehrensvärd var en af tidens störeste tecknare i figur, ej landskapsmålare.
38) St. LXXII. "In eodem lacu, nullo non die apparere arcus." Plin. Hist. nat. L. II. C. LXII.
Redan i Ciceros tid ansågs nejden som Italiens Tempe. "Reatini me ad sua Tempe duxerunt." Cic. ep. ad Attic. xv. lib. IV.
39) St. LXXV. Förf. ifrar med skäl emot felet att låta barn läsa, och intruga i deras mnnen hvad de ännu ej mognat att förstå; och detta tillskrifver han sin afsky för Horatius.
40) St. LXXIX. Om denna och de två följande Stanzerna, kan ses Historical illustrations of the IV Canto of Ch. Har.
41) St. LXXXI. Eureka, han har funnit, inventit.
