114
rings frihet altid gått för wälmågan, och twånget för et Folks elände, och det förra nekas honom aldeles, och för det andra afmålas han löjelig; så måtte då läsaren med skäl dömma, antingen den afmålade, eller den som strukit på en ren sak en swart färg, mera förtjent allmänhetens åtlöje.
§. 69.
Pag. 7. Röjer wår nya Criticus, huru litet owäldugt han tänkt uppå saken, och huru han förwändt Auctors mening och gör figur med några sannolikheter. Han tager det för afgjordt, at ju mera wi hindre utlänningen utur wår rörelse, ju rikare skole wi blifwa på penningar, waror och folk; då det likwäl strider emot hela werldenes förfarenhet.
Et Rike, som med andra Magter idkar handel, måste altid betala sine införskrefne Waror med penningar eller tilwerkningar; räcker det ena icke til, måste det andra ärsätta bristen. Skal et Rike winna, måste det tilwerka och aflåta waror för högre wärde, än det införskrifwer.
Wil man nu med Criticus påstå, at Riket winner, då utlänningen hindras, så måste antingen wärdet af utskeppningen ökas, eller på införskrifningen minskas, annors är det omöjeligt. Hwilkendera mon tro Criticus menar sedan Product-Placatets utfärdande hafwa skedt? Mon det, at några få i wissa Societeter sammansworne personer sättas i stånd, at undertrycka inrikes waruprisen, skal öka tilwerkningen? Eller mon det kunna åstadkommas genom den frätande afundsjuka, och penninge-dryga Processer, som underhållas imellan wissa Societeter och Skrån inbördes, om hwarderas, til sin Profession hörande göromål, hwilka i Stockholm allena, inom en kårt tid tömt Arbetarenas pungar til flere tunnor Guld?
Jag hade lust at höra af Critici Införskrifnings-extracter, til huru många tunnor Gulds wärde wåra utländska behof minskats sedan Product-Placatet kom ut; men kan han ej det, så håller jag före, at det lås Criticus tror så wäl förwara wår ägendom, nämligen: at genom Product-Placat, Ordinantier, &c. dämma utländska rörelsen från de öfriga lemmar i Samhället,
