Hoppa till innehållet

Sida:Chydenius Omständligt svar (1765) med Erinringar och Ödmjukt memorial.djvu/65

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
65

Skrifter finnes hafwa utbenat detta wigtiga och granlaga ämne.

Härtil hade jag hunnit i mitt swar, då jag fick om händer en Skrift, under namn af Wattu-profwet wid Källan til Rikets Wanmagt. Jag drog ut med detta Swar med flit, då jag för någon tid fick höra, at utom den förra Criticus, äfwen en annan god wän wille göra Auctors Källa med fin Critik den äran, at jag på en gång finge undfägna dem bägge med sådant, som i hast wid en Källa kunde åstadkommas; men då jag tyckte, at det drog för långt ut på tiden, och menigheten war nyfiken, at se, huru leken skulle lyktas, beslöt jag, at imedlertid göra anrättningarne efter dens smak, som jag hade at göra med; icke desto mindre försäkrar jag, at den senare är äfwen ganska wälkommen.

At för hans skuld göra helt nya anrättningar, blefwe för widlöftigt; oförtänkta gäster få oförtänkta rätter. Jag skal likwäl se til, at jag kan längre fram i denna Afhandling hedra honom särskildt med en liten desért. Utom dessa twänne äro wäl några andra, som gripit an Auctoren, men med så litet fog och så ringa skäl, at det ej stort interesserar Läsaren se några Swar på deras Skrifter, såsom tjenligare til at roa wisst slags folk, än i så wigtigt ämne söka sanningen.


§. 35.

Nu tilbaka igen til saken, nämligen, at pragmatice bewisa, huru Nation nödwändigt förlorat, oaktadt egna Redare fått draga all Frakten til sig ifrån utlänningen.

frân den 10 Maji 1723 til den 30 October 1724 forcerades Skepps-byggnaden i Swerige från 100 til 348 större och mindre, och bygdes således på samma tid 248 nya Fartyg. Om wi nu antage Trädet med Timmermäns lön på hwardera i medel-tal ej hafwa gått högre än 4000 Dal. Kopparm:t, hwarwid arbetaren gjort sig med egen kost 2 Dal. om dagen, stiga de på blotta trädet anwända dags-werken i det minsta til 2000, på hwardera Fartyget, som för de på detta år nybygde utgör 496000 dags-werken, som Landt- och Timmermän försummade i annat

nyttigt
I