Utländska Handelen stod förr på en helt annan fot, än Critici beskrifwa den samma; Ty då Riksens Råd tillika med Ständerne 1491 på Herrdagen i Telje öfwersågo den tidens Handels- och Finance-saker, betygade de i sitt Beslut, at Riket städse haft mycken förmon däraf, at Tyske Köpmän welat segla til Söderköping, Calmar, och flere Swenska Hamnar, och det war redan den tiden af en långlig förfarenhet bekant, at Swerige altid förlorade då det sjelf exporterade.
§. 58.
För öfrigt är det helt artigt at se, huru lätt Wederläggaren argumenterar emot Auctoren pag. 31. och de följande. Han erhindrar sig sjelf, at Auctor widgått dess tanka om Handelen wara stridande med Nations och nästan hela Europas tankesätt.
Han såg ju, huru Auctor hade föga förtroende för de tid efter annan utkomne Stadgar, Handels-Ordinantier och Förordningar, alt ifrån GUSTAF den I:stas tid, såsom bygde på osäkra och monopoliska grunder, hwarigenom Auctor slitit sig lös från de myndighets skäl honom dymedelst kunde påföras, och wille endast af Rikets werkeliga tilstånd, och icke några Förordningars ord låta binda sin öfwertygelse, såsom de där altid innehålla domskäl på sjelfwa författningens sida, ehuru saken ock i sig sjelf måtte wara beskaffad.
Men då Criticus wil bewisa den ömkeliga belägenhet, hwaruti Swenska Handelen war för Product-Placatets utfärdande, anförer han långa stycken af den tidens Stadgar, Bref och Förordningar, och tror sig därigenom gifwa skäl emot Auctor; då han likwäl bordt weta: contra principia negantem non est disputandum: Äro wi icke ense om grunderna til Argumentation, så fäkta wi uti wädret.
Det war just wåra Handels-författningar, som Auctor disputerade riktigheten af, och hwilken först bordt bewisas; men at i sin afhandling taga författningarna för sanna, och med deras ord bestyrka riktigheten af dem, är at taga Frågomålet för afgjordt, och därmed bewisa frågans riktighet, och blifwer den uppenbaraste petitio principii, som någon kunnat bruka.
