Hoppa till innehållet

Sida:Codexiurisurbici00swed.djvu/115

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer




(Edictum Regis Gustavi Adolphi, quo textus codicis iuris urbici eius iussu recognitus confirmatur.)


Wij Gustaf Adolph, medh Gudz Nåde, Sweriges, Göthes och Wendes Konung, Storfurste til Finland, Hertigh vthi Estland och Carelen, Herre vthöfwer Ingermanneland, &c. Tilbiude alle Sweriges Rikes Inbyggiare, Förstar, Grefwar, Frijherrar, Biskopar, Adel, Frijborne, Frälsismän, Klerkerij, Krijgsmän, Borgerskap och menige Almoge, Andelige och Werldzlige, hwar effter sitt Stånd och Wilkår, wår kärlige helsan, nådige benägenheet och alt gott medh Gudh alzmächtigh tilförenne, &c. Man seer och befinner görligen icke vthan förvndrande, huruledes alt thet, som anthen aff Naturen eller genom Menniskiors vpdichtan och wärkan kåsteligit är eller synes, all sin Wyrde, Wärdigheet och Styrkie hafwer aff en artigh Skapnat, Skick och Ordning, så widt at hwar thenne affdrages, blifwer ther intet annat än Krop vthan Siäl och Lijf öfwer: Hwilket, ändogh thet klaart och skijnbarlighit synes vthi all ting, doghlijkwäl ingastädes synligare än vthi the Menniskiors samfund, som effter thens alzwetandes Gudz milde förordning, til thet Mennisklige Slächtzens stadige vppehälle och wölmågho öfwer hela Werlden stichtade äre genom skickelige Hwsshåld, så och redlige Regementen: Ty ändogh the på åthskillige sått och wijss blifwa förde och regerade, Så äre the dogh derhen alle wände, at förmedelst them Rättwijsan må blifwa handhaffd, the Fromme förswarade, the Wrångwijse och Onde styrde och straffade, och i en Summa, thet gemene Bäste sökt och effterfölgd. Hwarföre och loflige och försichtige Regenter sigh til thet högste hafwa winlagdt, sine Vndersåter icke allenast för sigh sielfwe wäl at regera, vthan til Regementzens styrkie och bättre Stadga, så och til at förekomma medh försichtigheet all willo och oredha, Tå hafwa the medh gott förbetänkiande stadgat och ordinerat om alt thet, effter Tijdernas lägenheet, hafwer synts nödhtorfftigt och gagneligit wara, och sådant alt, på thet, thet icke i glömsko komma skulle, skriffteligen låtit författa, och offentligen allom föreställa och påbiuda. Hwilket såsom thet är en rätt Grundwaal til ett gott Regemente, altså hwilket Land eller Stadh, som medh Lagh och wälbetänckte Stadgar, och theras stränge och faste Execution är wäl förseedd och försorgd, then kan icke annars vthan moste medh Inbyggiarnes märkelige gagn grönska, wälståå och förkåfras. Sådant hafwe och wåre Förfäder framfarne loflige Sweriges Konungar och Regenter flijteligen hafft i acht, så at man theras åhoga om Fäderneslandzens wälfärd och förnufftigheet billigt må berömma, I thet the icke allenast Landzlagen, först vti hwar Landzände särdeles ordnat effter thes Landskaps sedhwane och lägenheet, sedan sammandragin, och til mera enigheet

Corp. Jur. Sv. G. Ant. Vol. XI.1