― 158 ―
»Tror ni inte att ni skulle kunna renskriva några handlingar, sir, om jag skaffade er några?» fortfor Traddles.
Mr Dick kastade en tveksam blick på mig.
»Vad säger Trotwood?» frågade han.
Jag skakade på huvudet. Mr Dick gjorde detsamma och suckade.
»Berätta honom om inlagan», sade mr Dick.
Jag förklarade för Traddles, att det föll sig något svårt att hålla kung Karl den I:s huvud borta ur mr Dicks manuskript, och under tiden såg mr Dick mycket vördnadsfullt och allvarligt på Traddles och sög på sin tumme.
»Men de där handlingarna, jag talar om, äro ju redan färdiga och uppsatta», sade Traddles efter ett ögonblicks eftersinnande. »Mr Dick behöver inte tillägga något till dem. Skulle det inte kunna göra någon skillnad, Copperfield? I alla händelser går det ju an att försöka.»
Detta gav oss nytt hopp. Medan mr Dick med spänd väntan betraktade Traddles och mig från sin stol, hittade vi på en plan, i kraft av vilken vi med lysande framgång den följande dagen satte honom till arbete.
På ett bord vid fönstret i mitt rum vid Buckingham Street framlade vi det arbete Traddles hade skaffat honom och som bestod uti att taga jag vet icke huru många avskrifter av ett juridiskt dokument — och på ett annat bord lades det senaste ofulländade originalet till den stora inlagan. Vår instruktion till mr Dick var, att han skulle skriva av det han hade framför sig, utan att på minsta sätt avvika från originalet, och att taga sin tillflykt till inlagan så ofta han fann nödigt att göra den ringaste hänsyftning på konung Karl den I. Vi uppmanade honom att vara ståndaktig i detta och överlämnade åt min tant att hålla uppsikt över honom. Hon berättade oss efteråt, att han i början hade betett sig som en person som slår på pukor och oupphörligt delat sin uppmärksamhet mellan de båda dokumenten, men att han, då han märkte att detta förvirrade och tröttade honom och att han hade den skrift, han skulle avskriva,
