Sida:De apokryfiska böckerna (1921).djvu/13

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
JuditJudit 7:27.
9

sina lansar, utan till höjden av de berg som de bo på; det är nämligen icke lätt att tränga upp till deras bergstoppar. 11 Därför, o herre, må du icke strida med dem på vanligt sätt i slagordning; icke en enda man av ditt folk skall då behöva falla. 12 Stanna kvar i ditt läger; därmed skall du bevara var man i din här vid liv. Låt allenast dina tjänare bemäktiga sig den vattenkälla som rinner upp vid foten av berget; 13 ty därifrån hämta alla Betyluas invånare sitt vatten. Då skola de förgås av törst och så nödgas uppgiva sin stad. Och vi vilja med vårt folk stiga upp på bergstopparna här i närheten och lägra oss på dem, för att vakta på att icke en enda man slipper ut ur staden. 14 Då skola de tillika med sina kvinnor och barn försmäkta av hunger, och innan svärdet når dem, skola de ligga utsträckta på gatorna i staden; 15 så låter du dem hårt umgälla att de hava rest sig upp mot dig och icke hava kommit dig fredligt till mötes.»

16 Deras ord behagade Holofernes och alla hans tjänare; och han bjöd att så skulle ske, som de hade sagt. 17 Alltså bröt Ammons barns läger upp, och med dem fem tusen assyrier, och lägrade sig i dalen och besatte israeliternas brunnar och vattenkällor. 18 Och Esaus barn och Moabs barn drogo upp och lägrade sig i bergsbygden gent emot Dotaim, och de sände ut avdelningar åt söder och åt öster, fram emot Egrebel, som ligger nära Kus, vid bäcken Mokmur. Återstoden av assyriernas här lägrade sig på slätten och betäckte hela landet; deras tält och tross bildade ett folkrikt läger, och deras antal var mycket stort.

19 Men Israels barn ropade till Herren, sin Gud, ty de hade förlorat modet, eftersom alla deras fiender hade omringat dem, så att det icke var möjligt att slippa ut och undkomma dem. 20 På detta sätt förblev Assurs hela här, deras fotfolk och vagnar och ryttare, lägrad runt omkring dem i trettiofyra dagar. Då begynte vattenförrådet att alldeles taga slut för alla Betyluas invånare 21 och brunnarna att tömmas, så att de icke fingo dricka sig otörstiga en enda dag, ty dricksvattnet måste mätas ut åt dem. 22 Och deras barn och kvinnor blevo modlösa, och de unga männen blevo vanmäktiga av törsten och föllo omkull på stadens gator och i portarna; det fanns icke längre någon kraft hos dem.

23 Då församlade sig allt folket, jämväl de unga männen och kvinnorna och barnen, hos Osias och de andra styresmännen i staden och ropade med hög röst och sade inför alla de äldste: 24 »Gud döme mellan eder och oss, ty I haven begått en stor orättfärdighet mot oss, därmed att I icke haven talat fredliga ord till Assurs barn. 25 Och nu hava vi ingen som kan hjälpa oss, utan Gud har sålt oss i deras hand, för att vi inför dem skola signa ned i törst och stort elände. 26 Så kallen nu hit dem, och utlämnen hela staden till plundring åt Holofernes’ folk och hela hans här. 27 Ty det är