Hoppa till innehållet

Sida:De apokryfiska böckerna (1921).djvu/153

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
BarukBar. 3:32
149

så skulle du hava fått bo i trygghet för alltid.
14 Så låt nu lära dig var man finner förstånd,
var man finner styrka och insikt,
för att du tillika må förnimma var man finner lång levnad och liv,
var ljus för ögonen och var frid äro att finna.

15 Vem har funnit den plats där visheten bor,
och vem har trätt in i hennes förrådshus?
16 Var äro folkens furstar
och de som härskade över markens djur?
17 Var äro de som lekte med himmelens fåglar
och samlade silver och guld,
som människorna satte sin lit till?
Ja, det fanns icke någon gräns för deras förvärv.
18 Var äro de som arbetade i silver med sådan omsorg
att man icke kan utgrunda deras verk?
19 De hava försvunnit och farit ned i dödsriket,
och andra hava uppstått i deras ställe.
20 Yngre släkten fingo se ljuset,
och de fingo bo på jorden,
men vishetens väg lärde de icke känna
21 och förstodo icke hennes stigar;
ej heller deras barn vinnlade sig om henne,
utan de höllo sig fjärran ifrån hennes väg.
22 Icke hörde man om henne i Kanaan,
och ej skådade man henne i Teman.
23 Och Hagars barn, som sökte efter insikt på jorden,
köpmännen från Merran och Teman,
och fabeldiktarna och kunskapssökarna -
vishetens väg lärde de icke känna,
och hennes stigar hade de icke i minne.

24 O Israel, huru stor är icke Guds boning,
och huru vidsträckt det hus som han besitter!
25 Stort är det och utan ände,
högt är det och utan mått.
26 Där blevo jättarna till, de allt ifrån urtiden namnkunniga;
väldiga voro de till gestalt, förfarna i att strida.
27 Men icke var det dessa som Gud utvalde,
och icke var det för dem som han öppnade väg till visheten.
28 Nej, de förgingos, eftersom de icke hade förstånd,
de förgingos för sin oförnuftighets skull.

29 Vem har farit upp till himmelen och hämtat visheten
och fört henne ned från molnen?
30 Vem har farit tvärs över havet och funnit henne,
och vem kan förvärva henne för utvalt guld?
31 Ingen finnes, som känner hennes väg,
och ingen som aktar på hennes stig.
32 Men han som vet allting, han känner henne;
han har funnit henne genom sin insikt,
han som har danat jorden för evig tid