Sida:De apokryfiska böckerna (1921).djvu/187

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs
Mackabéerboken1 Mack. 9:52.
183

hövding och anförare och föra vår strid.» 31 Jonatan mottog alltså på den dagen högsta ledningen och trädde i sin broder Judas’ ställe.

32 När Backides fick veta detta, sökte han efter tillfälle att döda honom. 33 Men då Jonatan, och hans broder Simon och alla hans anhängare fingo veta detta, flydde de till Tekoas öken och lägrade sig vid brunnen Asfars vatten. 34 Detta fick Backides veta på sabbatsdagen och drog då med hela sin krigshär över till andra sidan av Jordan.

35 Jonatan hade nämligen sänt sin broder Johannes åstad såsom anförare för trossen, och bett sina vänner nabatéerna att de skulle få lämna sina många tillhörigheter i förvar hos dem. 36 Då drogo Jambris barn ut från Medaba och fingo Johannes och allt vad han förde med sig i sitt våld och tågade bort därmed. 37 Men sedan hade det blivit berättat för Jonatan och hans broder Simon att Jambris barn. just höllo på att fira ett stort bröllop, och att de nu voro på väg för att hämta bruden, som var dotter till en av de förnämsta stormännen i Kanaan, från Nadabat med stort följe. 38 Då tänkte de på sin broder Johannes och tågade ditupp och gömde sig i en hålväg i berget. 39 När de nu lyfte upp sina ögon, fingo de se ett tåg komma, med stort larm och präktig utrustning. Det var brudgummen och hans vänner och fränder som drogo ut för att möta brudföljet, med pukor och andra musikinstrument och en mängd tillbehör. 40 Då bröto de fram mot dem från bakhållet och anställde ett blodbad på dem. Många föllo slagna, och de övriga flydde in bland bergen; och all deras utrustning togo de såsom byte. 41 Och bröllopet blev förbytt i sorg och deras spel i klagosång. 42 Så hämnades de sin broders blod och vände därefter tillbaka till Jordans sumpmarker.

43 Detta fick Backides höra, och han kom på sabbatsdagen till Jordans stränder med en stor här. 44 Då sade Jonatan till sina landsmän: »Låt oss nu stå upp och strida för våra liv. Ty aldrig någonsin förr hava vi varit i så stor fara som i dag. 45 Se, fienderna äro ju både framför oss och bakom oss, och på ömse sidor hava vi Jordans vatten, därtill ock sumpmark och skogsmark, och det finnes icke någon möjlighet till att undkomma. 46 Så ropen nu till himmelen att I mån bliva frälsta ur edra fienders hand.» 47 Och striden begynte, och Jonatan räckte ut sin hand för att stöta ned Backides, men denne drog sig tillbaka undan honom. 48 Då kastade sig Jonatan och hans män i Jordan och simmade över till andra stranden. Men fienderna gingo icke över Jordan efter dem. 49 Och på Backides’ sida föllo på den dagen vid pass tre tusen man.

50 Denne vände sedan tillbaka till Jerusalem och förstärkte flera fasta städer i Judeen, fästningen vid Jeriko, så ock Ammaus, Betoron, Betel, Tamnata-Faraton och Tefon, med höga murar och portar och bommar. 51 Och man lade in besättningar i dem för att oroa Israel. 52 Han befäste