hans hustru Edna och hans dotter Sara begynte att gråta. Och de togo vänligt emot dem; 9 de slaktade en vädur och satte fram rikligt med mat.
Men Tobias sade till Rafael: »Asarias, min broder, lägg nu fram det som du talade om under resan, så att saken kan bliva avgjord.» 10 Då meddelade han Raguel ärendet. Och Raguel sade till Tobias: »Ät, drick och gör dig glad, ty dig tillkommer det att få min dotter till äkta. Men jag måste dock yppa sanningen för dig. 11 Jag har givit min dotter åt sju män efter varandra; men var gång någon av dem gick in till henne, dog han, när natten föll på. Nu må du dock göra dig glad.» Men Tobias sade: »Jag vill icke smaka något här, förrän en bestämd överenskommelse har blivit träffad oss emellan.» Raguel sade: »Så tag henne då från denna stund till äkta, efter lagens bud. Du är ju hennes frände, och hon tillhör dig. Gud, den barmhärtige, give eder den högsta lycka.» 12 Sedan kallade han på sin dotter Sara; och han fattade henne vid handen och överlämnade henne åt Tobias, till att bliva hans hustru, och sade: »Se här, tag henne till äkta efter Moses’ lag, och för henne hem till din fader.» Och han välsignade dem. 13 Därefter kallade han på sin hustru Edna; och han tog ett blad att skriva på och satte upp ett äktenskapsfördrag och tryckte sitt sigill därunder. 14 Sedan begynte de att äta.
15 Därefter kallade Raguel till sig sin hustru Edna och sade till henne: »Min syster, red till den andra kammaren, och för henne ditin.» 16 Hon gjorde såsom han hade sagt och förde henne in i kammaren. Men Sara begynte då att gråta. Och hon tröstade sin dotter i hennes gråt och sade till henne: 17 »Var vid gott mod, mitt barn; himmelens och jordens Herre give dig hugnad i stället för den bedrövelse du nu lider. Var vid gott mod, min dotter.»
3.Tob. 1:1f. /11.1Mos. 24:33. 4 Mos. 36:8.
8 KAPITLET.
1 Då de nu hade slutat måltiden, förde de Tobias in till henne. 2 Men när han skulle gå ditin, kom han ihåg vad Rafael hade sagt. Han tog alltså den glödande rökelseaskan och lade fiskens hjärta och lever på den och rökte därmed. 3 Då nu den onde anden kände lukten därav, flydde han ända bort till Övre Egypten, och där band ängeln honom.
4 Men när dörren hade blivit stängd om dem båda, stod Tobias upp ur sängen och sade: »Stå upp, min syster, och låt oss bedja att Herren ville visa oss förbarmande.» 5 Och Tobias bad och sade: »Lovad vare du, våra fäders Gud, och lovat vare ditt heliga och härliga namn evinnerligen. Dig love himlarna och alla dina skapade verk. 6 Du skapade Adam och gav honom Eva, hans hustru, till hjälp och stöd. Från dem leder människosläktet sitt ursprung. Du sade: ’Det är icke gott att mannen är allena; vi vilja göra åt honom
