Förord. Det område, hvarinorn dessa sagor upptecknats, omfattar visserligen ej blott själfva Emåns dalgång inom Kalmar län, utan länets hela mellersta fastland mellan Tjust i norr ock Möre i söder, eller Aspelands, Hambörds, Stranda, Tunaläns ock Sevedes härad. Att närmare uppgifva hvarje sagas förekomst låter sig ej göra, då nästan alla bär meddelade synas vara spridda öfver hela området. Dock äro de företrädesvis funna inom socknarne Tveta ock Mörlunda (Aspeland), Högsby (Ham börd), Ålem (Stranda), Kristdala (Tunalän) ock Hyena (Sevede). De flesta sagorna äro bevarade i minnet från upptecknarens barndom, mest från tiden 1863-67. Sagornas yttre form är därför upptecknarens egen, hvarvid han dock alltid före nedskrifvandet af ett uttryck förvissat sig om, att det i folkets mun brukas med den betydelse han gifvit däråt. Huru förfarits, då varianter förelegat, skall för hvarje särskildt fall uppgifvas. Nr 1 förtäljes äfven om S:ta Birgitta (HORACE MARRYAT, Ett år i Sverge). Nr 2. Denna egendomliga saga förekommer, så vidt upptecknaren känner, blott inom Misterhults socken ock torde således möjligen vara att anse som en denna ort uteslutande tillhörig lokalsägen. Hvarjehanda föreställningar om andarnes gudstjänst, t. ex. om spökenas julotta, äro eljes som bekant ingalunda sällsynta. Sagan har först varit återgifven på högsvenska i Oskarshamns Tidning- vid slutet af år 1881 ock är därefter af samlaren öfverförd till hans mål. Nr 3 synes vara allmänt spridd, ej blott i Sverge, utan inom hela den germanska ock slaviska värden. Nr 4 har upptecknaren äfven hört delad i två af byarandra oberoende sagor. Den första slutar då med pojkens uträttande af sitt ärende i prestgården. Den senare, där detta ej beröres, har funnits återgifven i Vimmerby Veckotidning ungefär vid tiden 1863-65.
