sättningar för att vinna den vackra och begåfvade Lovisa Sparres hjärta och hand. Son af den ryktbare karolinen med samma namn, var han duglig officer och tapper krigare, därtill en hedersman, utrustad med stor förmögenhet och en ståtlig figur till ersättning för den felande skönheten i anletet. Hans porträtt visar sålunda en gammal prydlig herre med regelbundna men något stela och skarpa drag; men i det hänseendet var han i alla händelser bättre lottad än sin äldre broder Carl Fredrik, som enligt en anteckning hade »halfva ansiktet på längden alldeles olika den andra halfvan».
Herrskapet Meyerfelt hade flera gods och gårdar, men bodde under Gustaf III:s tid mest i Stockholm, till följd af mannens militära tjänstgöring och makans anställning från och med 1778 som statsfru hos drottningen. Deras hus var ett af de högst ansedda i hufvudstaden och inrättadt på stor fot. En föreställning härom erhålles i mantalslängden för 1780, då det förnäma paret bodde i huset n:o 5 och 6 i kvarteret Hästhufvudet (nu Hästen och huset motsvarande n:o 36 och 38 vid Regeringsgatan, i hörnet af Hamngatan och gränsande intill det gamla vackra Sparreska palatset, som sedan blef Borgerskapets änkehus och numera är vandaliseradt i Sveasals-lifvets tjänst). Betjäningen utgjordes af kammartjänaren Löve (kanske fader till de längre fram så ryktbara flickorna Löf), kammarjungfru, husjungfru, 4 lakejer, spannridare, kusk, husdräng, en madam och 5 pigor. Förteckningen upptager äfven magister Anders (sic!) Kellgren, som informator för de två sönerna, och bland hyresgästerna märktes notarien Carl Peter Lenngren, skald-
