Hoppa till innehållet

Sida:De tre gracerna 1912.djvu/215

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

speglar med silfver- och förgyllda ramar, ljuskronor i kristall, chiffonier och eldskärm af mahogny, spelbord, två st. ackord o. s. v., och bland prydnadsföremål nämnas bordstudsare af brons, vaser af alabaster och porfyr m, m. Handkammare, skafferi och vindar voro fyllda med allehanda bohag, duktyg o. s. v., som tala om att huset var lika rikt försedt som väl underhållet. Det enda, som tycks ha varit skralt, var stalldepartementet, ty vagnarna och ekipagepersedlarna kallas gamla och spannet utgjordes af två gamla svarta hästar, upptagna till 100 rdr. b:ko, och två st. ännu äldre dito. Sin rikhaltiga garderob hade grefvinnan före sin bortgång skänkt åt domestikerna. Äfven på Näsby fanns en myckenhet bohag och husgeråd.

Afgående poster utgjordes hufvudsakligen af räkningar hos handlande och handtverkare, kostnader för begrafningen och bouppteckningen, tjänarnes löner, ett stort antal rikliga gratifikationer o. s. v. Af särskildt inlresse äro arfvodena till läkarne, som skött grefvinnan under hennes sista sjukdom, den berömde professor Trafvenfelt och Carlander, den ryktbare döddoktorn, 200 rdr. b:ko hvardera. Assur, hufvudstadens på den tiden mest framstående och anlitade tandläkare, hade en räkning på 416 rdr. 32 sk. b:ko, medan de gamla hästarnas läkare, veterinären Nordorff, gjort sig påmind med en naturligtvis vida anspråkslösare summa.

Behållningen uppgick till omkring 200,000 kr., men grefvinnan hade genom de nämnda lifräntorna rört sig med vida större belopp, än räntan härpå representerade, och hon skattade också för en inkomst