I Sergels umgänge.
SEDAN Johan Tobias Sergel på våren eller sommaren år 1779 återkommit till Stockholm från sin långvariga vistelse utomlands, där han hade grundlagt sitt anseende som en af sin tids största konstnärer, dröjde det ej länge förrän han intog en af de främsta platserna bland de märkliga och originella män, hvarpå det gustavianska tidehvarfvet var så rikt. Jämte hans konstnärliga produktion och genealiska, impulsiva personlighet bidrogo härtill hans vänsälla väsen, gästfrihet och sällskaplighet, som ingalunda voro begränsade till konstnärskamraterna utan förde honom i nära beröring med äfven andra samhällskretsar, aristokratiska såväl som borgerliga. Studiet af hans privata lif och förhållanden erbjuder sålunda mycket af intresse för kännedomen både om hans egen personlighet och om umgängeslifvet i Stockholm under de tre sista gustavianska decennierna, och det har också varit föremål för biografers och konsthistorikers lifiga uppmärksam-