Hoppa till innehållet

Sida:De tre gracerna 1912.djvu/250

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

Hörnet eller på något af de många utvärdshusen, ty man finner hur Sergel, hvilken för öfrigt vid framskridnare år led af en plågsam sjukdom (gikt), som fördystrade hans af naturen glada lifsuppfattning, då och då öfvergaf Stockholm och gästade vänner i landsorterna, såsom den nyss nämnde grefve Posse på Svanå, den ryktbare Carl August Ehrensvärd på Dömestorp, frih. J. J. De Geer på det ståtliga Finspong samt, längre fram i tiden, den lärde och originelle Pehr Tham på Dagsnäs, m. fl. Under dessa färder ledsagades han ibland af sin gode vän grosshandlaren Johan Schön, en af Stockholms förmögnaste och anseddaste köpmän och bankirer och, att döma efter Sergels teckningar, lika jovialisk och utrustad med ungefär samma eloquentia corporis som han. Schön, som tillhörde en under frihetstiden från Tyskland till Stockholm inflyttad släkt, bodde på 1780-talet vid Södermalmstorg, men blef sedan ägare af ett af husen vid Skeppsbron (n:o 28), hvilket ända till helt nyligen varit i hans ättlingars ägo och därigenom bildade ett enastående undantag, i det att i öfrigt intet enda af husen i Skeppsbroraden vid 1900-talets ingång befunnos i samma familjs ägo, som innehade dem vid början af 1800-talet och under det gustavianska tidehvarfvet.

Af Sergels nyss nämnda vänner och bekanta på landet, hvilka dock under längre eller kortare tider uppehöllo sig i Stockholm, stannar intresset särskildt vid herrskapet på Finspong: den konstintresserade och äfven konstutöfvande baron Jean Jacques De Geer och hans maka Fredrika Aurora Taube. Med gemensamma intressen fästad vid det präktiga godsets och slottets ägare, hvilken beklädde höga hofposter och var heders-