Hoppa till innehållet

Sida:De tre gracerna 1912.djvu/253

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

med märkliga främlingar, såsom markis de Miromesnil och sir W. Sidney Smith, medlemmar af diplomatiska kåren med engelske ministern sir Thomas Wroughton i spetsen med rikets dignitärer och höga ämbetsmän, såsom furst Hessenstein, Reuterholm, riksrådet grefve Rosen, Samuel af Ugglas, Mathias Rosenblad, snillen som Ehrensvärd och Nils von Rosenstein med hofmännen Carl Bonde och Claës Rålamb, kinesen Isay-Cham-Yum eller A-Fock med Gjörwell, Carl Stenborg och Elisabeth Olin, o. s. v. Skalderna företrädas af bland andra Gyllenborg och Oxenstierna, och den sistnämnde har tecknat sitt namn under följande vackra hyllning åt stället och värdinnan:

En dag beredd att fly från jorden
Flög Glädjen öfver Finspångs trakt,
Och vid dess syn till tjusning bragt
Är här Behagens fånge vorden.

Sergels namnteckning anträffas den 18 juli 1787, och år 17905 har han lämnat en ritning, föreställande »Spa-vatten-sällskapet vid Finspång». Han var emellertid där äfven somrarna 1794, 1796, 1798 och 1800 och sannolikt också 1791 och då tillsammans med vännen Schön, hvilken den 28 juni gaf luft åt sina känslor i följande kväde:

Om Finspång uti rågat mått
Jag kunde säga mycket gådt,
Men som i denna bok ej skrifvas bör
Hvad namn kan få af complimenter,
Så har jag vist mig föresatt
Att aldrig skrifva hvad jag tänker.

Jämte albumet finnas andra och betydelsefullare minnen af Sergels förbindelse med Finspong och dess ägare. Göthe omtalar sålunda flera teckningar af hans