Hoppa till innehållet

Sida:De tre gracerna 1912.djvu/257

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

Tillägg.

Sid. 21. Den på Hedensberg förvarade dagboken är ej författad af frih, J. A. Hamilton utan af hans frände, landshöfdingen, frih. Carl Axel Hugo H. I några utdrag ur dagboken, som F. U. Wrangel publicerat i Personhistorisk tidskrift, årg. 1899, skildras bland annat Tessins ambassad till Paris och Charlotte Sparre kallas där "La Belle Iris.”

Sid. 177. Det här lämnade meddelandet, att den baron Ehrensvärd, som var grefvinnan Meyerfelts gynnade beundrare, skulle ha varit generalamiralen, grefve C. A. Ehrensvärd, stöder sig på frih. C. C:son Bondes uppgift i personregistret till I:sta delen af Hedvig Elisabeth Charlottas Dagbok, men såväl af ålders- som andra skäl synes det troligare, att mannen i fråga var en af generalamiralens kusiner, som också bar dopnamnen Carl August samt först var militär och sedan, på 1790-talet, svensk envoyé i London och Paris.

Sid. 199. Om Schröderheims Campio-almanacka m. m. har G. E. Klemming i Samlaren lämnat följande upplysningar: “Till kuriositeterna i litteraturen höra onekligen Elis Schröderheims Campio-skrifter, hvilka, såsom skrifna för en liten krets af umgängesvänner, äro mycket sällsynta. Anledningen därtill var Campio-spelet, som nyligen kommit i mode och blifvit riktadt med några förbättringar och variationer af en notarie Olof Malmgren, hvilken därför hedrades med titeln Inventor. Hans namnsdag den 29 juli 1786 högtidlighölls på Järfva med uppförande at Campios Seger öfver Lotto (oktav 16 sidor, utan ort och år), parodi i en akt af ’Gustaf Vasa’. Kort därefter utfördes ämnet utförligare under titel: Gustafva Gök Lustig Tragedi i Tre Acter (oktav 44 sid., utan o. och å.), hvilken enligt tradition lär hafva blifvit uppförd på hofvet. Båda dessa blefvo icke då tryckta, men utgåfvos 1850 i en helt liten upplaga af 15 och 18 ex.