»Jag skall säga honom det.»
»Säg honom även, att jag har Montaigu i mitt våld, att han är på Bastiljen och att man visserligen inte träffat på några brev hos honom, men att tortyren kan förmå honom att säga vad han vet och till och med — vad han inte vet.»
»Utmärkt.»
»Och tillägg slutligen, att hans nåd i sin brådska att lämna ön Ré i sitt kvarter glömt ett visst brev från hertiginnan de Chevreuse, ett brev synnerligen komprometterande för drottningen, då det icke allenast bevisar, att hennes majestät kan älska konungens fiender, utan även att hon konspirerar med Frankrikes. Ni kommer väl ihåg allt vad jag nu sagt er?»
»Ers eminens må själv döma: maskeradbalen hos konnetabelns gemål, natten i Louvren, aftonen i Amiens, Montaigus fängslande och brevet från hertiginnan de Chevreuse.»
»Alldeles», sade kardinalen, »alldeles! Ni har ett särdeles gott minne, mylady.»
»Men», återtog hon, som av kardinalen erhöll detta smickrande lovord, »om trots alla dessa skäl hertigen icke vill ge sig, utan fortfarande hotar Frankrike?»
»Hertigen är kär som en galning eller, rättare sagt, som ett dumhuvud», svarade Richelieu med djup bitterhet; »som de gamla paladinerna har han börjat detta krig endast för att få en blick av sin sköna. Om han får veta, att detta krig kan kosta hans tankars dam, såsom han kallar drottningen, hennes heder och kanske hennes frihet, så svarar jag för, att han nog betänker sig två gånger.»
»Men ändå», sade mylady med en envishet, som visade, att hon ville se klart ända till bottnen av det uppdrag hon skulle åtaga sig, »om han skulle framhärda?»
»Om han ändå skulle framhärda», sade kardinalen… »det är inte troligt.»
»Men det är möjligt», sade mylady.
»Om han skulle framhärda…» Hans eminens gjorde ett uppehåll och fortfor därpå: »Nåväl, då hoppas jag på en av de tilldragelser, som förändra staternas utseende.»
»Om ers eminens behagade anföra några historiska exempel på sådana tilldragelser», sade mylady, »så skulle jag kanske kunna dela edra förhoppningar för framtiden.»
»Nåväl, se här ett exempel», sade Richelieu: »när år 1610 av en tämligen liknande orsak som den, vilken nu driver hertigen, konung Henrik IV, ärorik i åminnelse, ämnade samtidigt anfalla Flandern och Italien för att på en gång
