»Jo visst», sade Athos, »men det är borgare, som skjuta mycket illa och inte komma att träffa mig.»
I samma ögonblick smällde fyra gevärsskott och kulorna plattades mot muren runt omkring Athos, men utan att någon enda träffade honom.
»Fyra andra skott besvarade dem nästan samtidigt, men de voro bättre riktade än angriparnas, tre soldater föllo ned döda och en arbetare sårades.
»Grimaud, ett nytt gevär!» sade Athos, fortfarande uppe i bräschen.
Grimaud lydde genast. De tre vännerna å sin sida hade även laddat, en ny salva följde på den första, korpralen och två skansgrävare föllo ned döda och de övriga av truppen togo till flykten.
»Seså, mina herrar, nu ett utfall!» sade Athos.
Och de fyra vännerna rusade ut ur bastionen, kommo fram till stridsplatsen, togo upp soldaternas fyra musköter och korpralens halvpik, och övertygade om att flyktingarna icke skulle stanna förrän i staden, återvände de till bastionen, förande med sig sina troféer.
»Ladda om gevären, Grimaud», sade Athos, »och vi, mina herrar, låtom oss fortsätta vår frukost och vårt samtal. Var slutade vi?»
»Jo, det kommer jag ihåg», svarade d'Artagnan, »du sa', att mylady sedan hon begärt mitt huvud av kardinalen, lämnat franska kusten. Och vart ämnar hon sig?» frågade d'Artagnan, som varmt intresserade sig för myladys marschruta.
»Hon reser till England», sade Athos.
»Och för vad ändamål?»
»För att mörda eller låta mörda Buckingham.»
D'Artagnan uppgav ett rop av förvåning och ovilja.
»Men det är skändligt!» utbrast han.
»Å, vad den saken beträffar», sade Ahtos, »ber jag dig vara övertygad om att jag mycket litet bryr mig om det. Och eftersom du nu slutat omladdningen, Grimaud», fortfor han, »så tag korpralens pik, bind fast en servett vid den och plantera den högt upp på vår bastion, så att rebellerna i La Rochelle må kunna se, att de ha att göra med tappra och rättskaffens konungens soldater.»
Grimaud lydde utan att svara. Några ögonblick därefter svajade den vita fanan över de fyra vännernas huvuden: en åska av bifallsyttringar hälsade anblicken av den, halva lägret trängdes vid lägerportarna.
»Huru!» återtog d'Artagnan, »du frågar inte efter, om
