myckenheten af askan, hwilken då tilpackas öfwer gropen at stå och draga sig igenom tre a fyra timar, blandas sedan med en spade wäl om hwarannat; då det i början bolalr sig, men måste alla söndergnos. Härtil är då lagd en roste på et påbärskar, med en half alns tät halmbädd. Tappen slås wäl til, karet ställes litet lutadt framåt, och askan bredes jämnt öfwer, ej allenast wäl tilpackad, utan med bräder och stenar belagd til morgonen derpå, då de bortplåckas och kokande watten påslås, at stå et par timar innan det får afrinna. Et käril ställes under, luten öses åter up at stå et par timar innan hon aftappas och sålunda fortfares med henne fyra gånger, eller intil des hon blir så stark, at et färskt ägg flyter up, som lägges i henne; ty på lutens styrka ankommer såpans godhet. En del deraf tages då til ben- och fettkokningen; och den andra mindre delen til såpan. Med denna luten kan sedan ej annat än grofwa kläder bykas, och då måste hon mycket utspädas med watten, om hon ej skall skada kläderna.
Et eget sätt at få hwita kläder.
I stora hushåll der mycket ägg förstöres, böra alla skal förwaras i en torr tunna, som, när de blifwa til någon myckenhet, inläggas i en bakugn där de kunna wäl
