kännes het på tungan, fradgas steken up, tages af spettet och lägges emellan et par fat at hållas warm i spisen, om hon icke straxt sär komma på bordet. På detta satt kan hon wara stekt inom en time, högst en och en half om hon är stor. Mycket wunnet på en gång: wedens besparing, smakens nöje och magens g båtnad. Flottiga saucer bor en snäll kokerska akta sig före; men skumma af det fetaste, sila faucen i en liten panna, och lägga litet bouillon eller soya til, om den är sör korrt, samt litet brynt smör och mjöl, i fall hon icke är simmig; när detra kokat en liten stund, är det färdigt at följa steken åt.
Kalflår.
Läggen och det tunna hugges bort, hwilket sednare kan ftekas på spett för sig sielf, om steken är stor ock fet; låret späckas nätt mned fläsk med sina kryddor, gnides utanpå med litet ingefära och salt, lägqes i stekgrytan med et stycke smör och pådoftadt mjöl, ställes på lagom eld med låck at småbrynas, men ses efter och wändes så at det icke blir brändt. När köttet är gul-brunt, slås et glas win, och et glas af den ofwanförde lägg-bouillongen dertll, hwarmed det fullkokas på sagta eld, och serveras med sin
