Nästa morgon vaknade han vid ett tungt och fjärran dån från alla stadens kyrkklockor.
Han satt upprätt i bädden:
— Nu är kungen död, sade han till sin hustru. Den gamle herrn, som har varit kung här i landet i all den tid vi ha levat…
Han gick till fönstret och drog upp gardinen. Det var en gråmörk dimmig dag. På Tekniska högskolan snett emot vajade en gammal smutsig flagga på halv stång. Och klockorna dånade och sjöngo.
— — — Det flammade en brasa i hans arbetsrum. Han satt vid chiffonjéklaffen och hade nyss tänt den första cigarren efter frukosten. Dagmar sov ännu. Jungfrun, Augusta, kom in med ett kortbrev.
Han kände genast igen Lydias handstil och rev av kanten.
Arvid. Jag skriver detta på Hôtel Continental,
nyss hemkommen från Operan. Portiern säger att
det kommer fram söndag morgon. Om du vill råka
