Hoppa till innehållet

Sida:Den allvarsamma leken 1912.djvu/29

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer

för att bli fast. Man måste väl åtminstone leva en liten smula först.

Men på samma gång gick det en varm flodvåg genom hela hans varelse, då han mindes hennes kyssar. Och han undrade för sig själv om hon verkligen var en oskyldig flicka.

I sådana tankar satt kandidat Stjärnblom medan han med slutna ögon och sammanbitna tänder rodde sin vänsteråra i ett stilla, nattligt vatten, som speglade grantoppar och stjärnor.

⁎              ⁎


25