Hoppa till innehållet

Sida:Den allvarsamma leken 1912.djvu/54

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer

hade sett artikeln eller ens hört talas om den. Och det är mycket möjligt att det var sant…

— Ja, men, avbröt Arvid, hur kan en artikel komma ner i tryckeriet och bli uppsatt utan att varken chefen eller souschefen har reda på den?

— Hur? Det frågar du, när du har varit här i mer än två månader! Hissen, din lilla vita åsna! Manuskripthissen där ute i korridoren, som oupphörligt går med manuskript ner till tryckeriet och upp igen med korrektur! Vem som helst kan ju komma upp från gatan och in i korridoren, och om den händelsevis är tom kan han stoppa ner ett manuskript och skicka ner det med hissen. Eller om han inte känner de lokala förhållandena tillräckligt, behöver han bara vända sig till en av våra många underhuggare — dig till exempel! — och be honom sköta om saken. Och om manuskriptet bara kommer ner i tryckeriet, blir det uppsatt! Och sedan kommer det in i tidningen, om jag inte händelsevis råkar få se det! — Nå: jag fick alltså Donckers hedersord på att smörjan skulle gå i papperskorgen. Men det hindrar naturligtvis inte att jag nyss fick fatt i artikeln i nytt korrektur — i läst och rättat korrektur! Telefonerade till faktorn. Svar: Doncker hade för en eller två timmar sedan telefonerat till faktorn, att artikeln ovillkorligen skulle in! Den djäveln är borta på middag, där har han träffat prästen eller någon annan halvreligiös fähund som har övertalat honom, och resultatet: artikeln står i morgon! Det vill säga, den står inte

50