sådan som den här. Mohikanen skall bli vår vaktpost; låtom oss därför sova.»
»Jag visade mig som en drönare på min post i natt som var», svarade Heyward, »och har därför mindre behov av vila än ni, som bättre uppfyllde en soldats plikt. Må därför allesammans gå till vila, medan jag håller vakt.»
»Om vi låge bland det sextionde regementets vita tält och framför en fiende sådan som fransosen, skulle jag inte begära en bättre väktare», svarade kunskaparen, men i mörkret och bland vildmarkens tecken skulle ert omdöme inte vara mera värt än ett barns dårskap och er vaksamhet vara bortkastad. Gör därför som Unkas och jag: lägg er och sov, och sov lugnt.»
Heyward märkte, att medan de talade, hade den yngre indianen verkligen kastat sig ned på sidan av kullen liksom för att draga så mycken nytta som möjligt av den tid, som blivit bestämd för vilan, samt att hans exempel följts av David, vars tunga bokstavligen lådde vid hans gom av sårfebern, stegrad som den var av deras mödosamma vandring. Obenägen att förlänga ett gagnlöst ordbyte, låtsade den unga mannen ge efter så till vida, att han stödde ryggen i halvt tillbakalutad ställning mot blockhusets stockar, ehuru han inom sig var fast besluten att icke sluta ett öga, förrän han hade överlämnat den dyrbara skatt, som anförtrotts honom, i Munros egna armar. Falköga, som trodde sig ha lyckats övertala honom, föll snart i sömn, varpå djup tystnad rådde över den ensliga platsen.
Under många minuter lyckades Heyward hålla sina sinnen livliga och mottagliga för varje klagande ljud från skogen. Hans syn skärptes i samma mån som aftonens skuggor lade sig över platsen, och ännu sedan stjärnorna hade börjat tindra över hans huvud var han i stånd att urskilja sina kamraters vilande gestalter, där de lågo utsträckta i gräset, och att iakttaga Chingachgook, som satt lika rak och orörlig som något av de träd, som bildade det mörka stängslet på alla sidor om dem. Han hörde även de på några fots avstånd från honom liggande systrarnas sakta andhämtning, och ej ett löv rubbades av en vindfläkt, utan att hans öron uppfångade ljudet därav. Slutligen
