flyktigt ögonblick vilt famla i tomma luften. Blixten är ej snabbare än eldslågan från Falkögas bössa; offrets lemmar skälvde och samsmandrogo sig, huvudet sjönk ned mot bröstet och kroppen föll blytungt i det forsande vattnet, som åter slöt sig tillsamman över den, och varje spår av den olyckliga huronen var för evigt försvunnet.
Intet triumfröp följde på denna viktiga framgång; till och med mohikanerna utbytte en blick av stum fasa. Ett enda tjut hördes från skogen, därpå var allt åter tyst. Falköga, som ensam tycktes ha klar tankeförmåga vid detta tillfälle, skakade på huvudet åt sin egen ögonblickliga svaghet, och gav till och med högljutt luft åt sitt missnöje med sig själv.
»Det var den sista krutladdningen i mitt horn, och den sista kulan i min pung», sade han. »Jag bar mig åt som en pojke, ty vad betydde det, om han föll ned på klippan levande eller död? Känseln skulle i alla fall snart ha upphört. Unkas, min gosse, gå ned till kanoten efter det stora kruthornet. Det innehåller allt det krut vi ha kvar, och vi komma att behöva det till sista kornet, eller också förstår jag mig inte på mingonaturen.»
Den unga mohikanen lydde ögonblickligen och lämnade kunskaparen, som under ett nytt utbrott av missbelåtenhet tömde ut sin kulpungs onyttiga innehåll och skakade det tomma kruthornet. Från denna otillfredsställande undersökning rycktes han emellertid snart genom ett högljutt och genomträngande skrik av Unkas, vilket även för Heywards oerfarna öron ljöd som ett budskap om någon ny och oväntad olycka. Uppfylld av ångest vid tanken på den för honom dyrbara skatt grottan innehöll, sprang den unga mannen upp utan minsta tanke på den fara, för vilken han utsatte sig genom att på detta sätt blotta sig. Liksom påverkad av en gemensam drivkraft, följde kamraterna hans exempel, och de rusade tillsammans genom passet till den skyddande klyftan med en snabbhet, som gjorde deras fienders spridda eld fullkomligt oskadlig. Det ovanliga skriket hade även lockat ut systrarna tillika med den sårade David från deras tillflyktsort, och en enda blick var tillräcklig att underrätta dem allesammans om beskaffenheten av den olycka, som för ett ögonblick hade
