Sida:Den verklige Robinson Crusoe's lefverne och äfventyr.djvu/161

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer

136


en dubbel afstängning, som var så hög jag kunde göra den, väl försedd med pallisader och fylld med qvistar.

Här sof jag ofta två till tre nätter efter hvarandra och tyckte mig nu ha blifvit en mäkta rik man, då jag icke allenast egde ett hus vid hafvet, utan äfven en sommarboning.

Augusti.

Sedan min förskansning blifvit färdig, och jag börjat njuta af mitt arbete, inträffade ett regnväder, som tvingade mig att stanna hemma. Jag hade väl öfvertäckt min nya bostad med ett stycke väl utspänd segelduk; men jag var icke här skyddad af någon klippa mot blåsten och saknade dessutom en grotta att krypa in i vid häftigt regnväder.

Den 3. Mina upphängda drufvor voro nu fullkomligt torkade, och hade blifvit alldeles förträffliga russin; jag tog derföre ner dem, hvari jag gjorde ganska klokt, emedan de annars blifvit förderfvade af regnet, då jag gått miste om mitt bästa vinterförråd.

De voro också knappast nedtagna och till större delen flyttade till min grotta, då det började regna. Ifrån den 14 i denna månad, ända till medlet af Oktober, regnade det dagligen mer eller mindre, och emellanåt så häftigt, att jag icke på flere dagar kunde lemna min grotta.

Till min stora förvåning ökades vid denna tid min familj. Jag var nemligen orolig öfver förlusten af en af mina katter, som olofvandes gifvit sig af eller, efter hvad jag i förstone trodde, lagt sig att dö, då hon en vacker dag återkom i sällskap med trenne hyggliga ungar.