Sida:Den verklige Robinson Crusoe's lefverne och äfventyr.djvu/49

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer

36


Efter denna rast fortsatte vi vår seglats under tio till tolf dygn oupphörligt i sydlig riktning, hvarunder vi måste hushålla med vårt munförråd, som betydligt minskades.

Det var härunder min plan, att uppnå antingen Gambia eller Senegal och således komma i närheten af Cap Verde, der jag kunde hoppas träffa något europeiskt fartyg. I annan händelse visste jag sannerligen icke hvart jag skulle taga vägen, såvida jag icke velat uppsöka någon af öarne, eller finna döden bland Negrerna.




6.
Robinson möter ett Europeiskt fartyg.

Jag visste, att alla fartyg, som segla på Guinea, Brasilien eller Ostindien, måste förbi Cap Verd eller lägga till vid dessa öar, och jag lät derföre mitt öde bero af de båda alternativerna, att antingen träffa ett fartyg eller finna min undergång.

Sedan jag, efter hvad jag förut nämnt, fortsatt min segling under ytterligare tio dagar, började jag finna kusten bebodd, och vi varseblefvo äfven på två eller tre ställen menniskor, hvilka stannade för att betrakta oss; dessa vore svarta och alldeles nakna.

En gång föll det mig in, att gå i land till dem; men Xury gaf mig det goda rådet, att icke göra det i det han oupphörligt ropade: inte gå, inte gå!