Den här sidan har korrekturlästs
— 348 —
som förut. Henri af Guise kände sig retad af denna tydliga opposition mot hans makt. Hans panna mörknade, men i den mån han nalkades kungen, klarnade den upp igen, och han inträdde i rådsalen med leende min.
Hertigen af Guise inträdde i rådsalen med leende min.
— Å, är det ni, min kusin? — sade kungen. — Ni kommer så godt som med pukor och trumpeter! Kommer ni först i dag från Charité? —
— Ja, först i dag, sire, — svarade hertigen med en hastig rodnad.
