— 192 —
Man underrättade genast grefve de Bussy, som ofördröjligen lämnade sängen och begaf sig till hertigen, hvilken däremot på ögonblicket klädde af sig och gick till sängs.
Trumpeterna ljödo ihållande vid Angers’ portar, men de tycktes icke ha samma kraft som de, hvilka kommo Jerikos murar att ramla. Stadsportarna förblefvo stängda.
Cathérine skickade en af sina uppvaktande adelsmän fram till barriären. Han blef bemött med den utsöktaste artighet.
Men då han begärde, att portarna skulle öppnas för hennes majestät änkedrottningen, och att hon skulle bli mottagen med alla tillbörliga hedersbetygelser, svarades det, att Angers var försatt i belägringstillstånd, och att dess portar ej kunde öppnas utan vissa oundgängliga formaliteter.
Den utskickade återvände mycket uppbragt till sin härskarinna, och i sin ytterliga bitterhet och harm lät hon nu undfalla sig de ord, som Louis XIV sedermera upprepade.
— Jag väntar! förklarade hon.
