Hoppa till innehållet

Sida:Dikter (Södergran).djvu/76

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

MIN SJÄL.

Min själ kan icke berätta och veta någon sanning,
min själ kan endast gråta och skratta och vrida sina händer;
min själ kan icke minnas och försvara,
min själ kan icke överväga och bekräfta.
När jag var barn såg jag havet: det var blått,
i min ungdom mötte jag en blomma: hon var röd,
nu sitter vid min sida en främling: han är utan färg,

72