Sida:Disa-1611.djvu/19

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
7

Jagh äger icke een Näffua full Miöl /
Och icke uthi mitt Hws een Dryck ööl /
J går min Fadher och min Moder dogh /
J dagh min Syster hunger ihielslogh /
Nw böör migh och och så thetta här mitt Barn /
Wij komme aldrigh aff thetta här garn.

Marit.

Såsom för månge åhr sedan är spått /
Så är nw i thenna Winter tilgått /
Mången Man haffuer hunger lagt i Graaf /
Oss hielper hwarken Pose eller Staaff /
Them Fattigom har nw ingen giffua /
J Thores nampn een liten bröd skiffua:
Så ligg nw ther tw Staaff och Påse tom /
Jngen förhöpningh är them Fattigom.

Uxor.

Kiare Man / iagh haffuer än nw ett Rådh /
Wij wele til Gudhinnan Frigga gå:
Kan skee hon seer til thenna stora nödh /
Och hielper oss hoos Kongen någhot Brödh:

Marit.

Thetta Rådh behagar migh mycket wääl.

Filius.

O kiäre Far iagh giffuer up min Siäl /
För Hungers skull kan iagh nw intet stå /
Mycket mindre hädan til Frigga gå /
Om iagh snart icke får någhot ätha /
Moste iagh här min Ande uplåta.
Jagh döör / iagh döör / iagh döör minkiäre Moor /
Thet til migh twingar then hunger så stoor.

Uxor.

Barnet är dödh / lät oss thet begraffua /
Sedan til Frigga wele wij traffua.
Thet är bestelt / gå före kiare Man /
Och bruka nw tin Bön som tu bäst kan.

Marit.

O Frigga tu berömde Gudhinna /
Hwar skal iagh Brödh til mine Barn finna?

O Frigga
B ij