Sida:Disa-1611.djvu/24

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

12

Anund.

En Gubbe och Käringh har iagh /
The göra skada Natt och Dagh /
Om Natten ära the uth min Degholk /
Om daghen banna the mitt Folk /
Dogh är Käringen alt för mycket argh /
J Munnen är hon som een Wargh.

Asmund.

Thor Gudh skee loff then tidh är förhannen /
Wij komma aff thenna wånnan.

Anund.

Min Ohyra wil iagh först uthlocka
Tu har rätt aldrigh seet tocka:
Jeppe och Sissa kommer strax här uth /
Bastuffuan är warm och al luth:

Jeppe.

Tu lögst migh här uth tijn unge Bengel /

Sissa.

Kom in sätt för Döran stengel.

Anund.

Tu skalt nw bijdha tu gamble Flaska /
Och så tu tin rutne Taska /
Kiäre see / hwadh för een förfärligh tan /
J Munnen haffuer thenna Man /
Förwist wäger han halffannat Lispundh
Men som aass lucktar Siffas Mundh /
Konungens strängia Befalningh är så /
At i skolen döö bådhe twå /
Therföre bögier edre ruttne Knä /
Jagh slår edher til dödz medh thetta trä /

Jeppe.

O kiäre Pilt giör icke hä.

Sissa.

Kiäre Son skona oss een liten stundh /
Wij wele gå i Odens Lundh /
Och ther til honom först giöra wår Bön /
Giffuandes oss uthi hans skiön.

Anund.

Ja gierna / går fort / iagh går dijt och medh
Gömer edher ey baak om trä.