Sida:Djurbergs geografiska lexicon 1818.djvu/1002

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
ÅRE
ÅRH 991

ryggen nedre i Landet, intager en landsträcka af wid pass 1 qv. mil i widd. Det består af 2 Huwuddelar: Egenteliga Åreskutan och Mullfjäldet, hwaraf den förra är högre än det sednare, samt har 3 utmärkta toppar, hwilka skiljas af bärgmassan och stiga til olika höjd. Den sydligaste af desse äger den största höjden, och kallas i allmänhet Stora Skuttoppen. Dess höjd öwer den nedanföre liggande Kallsjön är 560 och öwer Botniska Hawets yta 844 famnar. De bägge andre Åreskutans toppar äro ej så höga, den medlersta omkring 15 och den norra wid pass 33 famnar lägre. Utsigten från Åreskutans höga topp torde wara bland de mäst omskiftande och pittoreska i Swerige, emedan få eller kanske ingen så på en gång förenar utsigten af et bebodt Land med de wildaste fjäldmassors owanliga anblick. Åt Nordwäst höjer sig den af beständig snö skimrande Anjisskutan, hwilken i widd och höjd synes täfla med Åreskutan; i Wäst och Sydwäst stänges utsigten af de höga Handölsfjälden, altifrån Gluckfjäldet ända til det spetsiga Sylfjäldet; i söder wisar Renfjäldet sina swarta toppar. Endast den östra och sydöstra delen af Landet ter sig under et mera leende utseende. Åt detta håll begränsar Storsjön horizonten, och wisar, i synnerhet för det bewäpnade ögat, sina wackra bebodda stränder. På alla håll ser man den mörka planen under sina fötter genomskuren af de talrika watnen; ser de större Strömarne i synnerhet Åreälf från den aflägsna stora Fjäldryggen undergå förändringen, än til sjö, än til en brusande fors, til dess utfall i Liten. De lägre höjderne hwilka dock uti et jämnare Land skulle anses betydliga, synas här sammanflyta med

Slättlandet och kunna från Åreskutans topp endast urskiljas genom en mörkare färg.

Århammar, en Sätesgård i Södermanland.

Årke, en Sätesgård uti Gryta Sokn i Upland, äger 30 tunnors utsäde i mindre bördig jordmån, höbärgning til 40 parlass, brist på skog, åbyggnad af trä något förfallen, liten trägård.

Årnäs, en Kongsgård uti Forshem Sokn i Wästergötland, finnes beskriwen wid Artikeln Aranäs. Här kan tilläggas at åkern skötes i circulationsbruk, samt at Gården äger godt fiske i Wänern.

Årraryd, en Herregård uti Nöbbeled Sokn i Småland, äger 40 tunnors wår-utsäde, godt höbol, hjelpelig skog.

Årsta, en Sätesgård uti Brännkyrka Sokn i Södermanland. Mangården har stenhusbyggnad.

Årsta, en Sätesgård uti Österhaninge Sokn i Södermanland, består af 3 Mantal, hwarunder 3 Frälsehemman brukas, äger 50 à 60 tunnors utsäde, ymnigt höbol, hjelpelig skog, godt fiske, ansenlig mangårdsbyggnad af sten, stor trägård.

Årsta, en Sätesgård uti Sköldinge Sokn i Södermanland, äger 20 tunnors utsäde, tilräckeligt höbol, ganska ringa skog, obetydlig mangårdsbyggnad, men hela ladugården ypperligt bygd af sten.

Årsta, et Härad i Halland, innefattar 1 Stad: Falkenberg, 10 hela Soknar: Skrea, Årsta, Asige, Wessige, Askomme, Slöinge, Eftrå, Abild, Drängsered, Kroksered, samt smärre delarne af Gällared och Gunnarp.

Årsta, en Sokn i förenämnde Härad, är Annex til Falkenbergs Pastorat, samt består 35.2 Mantal. Marken är i allmänhet bärgaktig dock på sina ställen jämn. Jordmånen består