|
DAL | ||
|
Moderförsamling och Gislöf Annex. Marken är jämn. Rådande jordmånen är lera. Mantalen äro 23.7; År 1805 war Folkmängden 595. — Dalköping Sokn innehåller 5.7 Mantal. År 1805 war Folkmängden 151. Kyrkan är belägen under 55 gr. 23 min. Polhöjd; 2.8 mil från Malmö. Dalsböygd, en Sokn, är Annex til Tolgens Pastorat, uti Österdalens Fögderi, Hedemarkens Amt i Norge. Dalsfjord, en stor Fjärd uti Voldens Pastorat uti Romsdals Amt i Norge, är en gren af Balsfjorden. Til denna fjärd gränsa många små bebodda dalar. Inbyggarne hawa god näring af jordbruk och fiske, samt anses såsom de förmögnaste i hela Pastoratet. Dalshult, en Sätesgård i Halland. Dalskog, en Sokn i Wänersborgs Län, Dalsland och Nordals Härad, är Annex til Örs Pastorat. Marken är bärgaktig. Rådande jordmånen är sand. Skog finnes tilräckeligt ej allenast til behowet, utan jämwäl til salu. Utsädet är 300 tunnor. Mantalen äro 13.2; År 1805 war Folkmängden 880. Kyrkan är belägen under 58 gr. 46 min. Polhöjd; 4 mil från Wänersborg. DALSLAND, et Landskap uti Götaland och Wänersborgs Län, hwaraf det utgör norra delen. Det är beläget mellan 58 gr. 24 min. och 59 gr. 20 min. Polhöjd. Det omgiwes af Wärmeland, Dalbosjön, Wästergötland, Bohusland och Norge. Det håller i längd 9 mil, i största bredd 5, och i widd 38 qvadr. mil. Det förer titel af Grefskap. Dess Wapen är en röd oxe i witt fält. — Större delen af landet, som innefattar de norra och wästra trakterne är bärgaktig och stenbunden, har mycken sandmo, samt ansenliga skogar. Den mindre delen, som inbegriper |
sydöstra trakten utmed Dalbosjön, är jämn, har leraktig jordmån, samt stora och bördiga åkerfält. Utaf de många bärg här finnas äro Kroppefjeld och Borekull de högsta. Af skattbara mineralier finnes silwer, koppar, bly, antimonium, falerts, swawel, skifer. — De största strömar äro Långströmen och Dalbergsån, hwilka bägge falla i Dalbosjön. Den största sjön är Dalbosjön; därnäst Stora Lee, Lelången och Silen. — Inbyggarne nära sig genom åkerbruk, boskapsskötsel, fiskeri, skogshygge och Bruksrörelse. De idka handel med skogens produkter, samt boskap och dess afkommma. År 1805 steg Folkmängden til 41810, som gör 1100 människjor på qvadratmilen. — I anseende til Landt-regeringen hörer landet til Wänersborgs Län och i Cleriska mål til Carlstads Stift. Mantalen äro 987. I landet finnas 5 Stångjärnswärk med 7 hamrar och 13 härdar. År 1800 steg stångjärnssmidet til 5125 skep:d. Det privilegierade ämnessmidet är 3825 skeppund. Landskapet är indeladt i 2 Fögderien, samt innefattar 5 Härad, 12 Pastorat, 1 Stad och 45 Soknar. Dalstorp, et Consistorielt Pastorat, i Wästergötland, Wänersborgs Län och Kinds Härad, består af 5 Soknar: Dalstorp, Moderförsamling, samt Nittorp, Ljungsarp, Ölsremma och Hulared Annexer. Marken består til större delen af ojämna sandhedar, omgränsade här och där af höjder eller mossar och kärr. Rådande jordmånen är fin sand, eller så kallad fohmjord[ws 1]. Nittorps, Ljungarps och Hulareds Soknar hawa hjelpelig skog. Större delen af Dalstorps Sokn har däraf ringa tilgång. Ölsremma Sokn lider brist därå. Utsädet är 740 tunnor. Mantalen äro 68.3; År 1805 war Folkmängden 2121. — Dalstorp Sokn äger 220 tunnors utsäde,
|
Sida:Djurbergs geografiska lexicon 1818.djvu/101
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
