Hoppa till innehållet

Sida:Djurbergs geografiska lexicon 1818.djvu/1019

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
1008 ÖKN
ÖLA

93, korn 148, hafra 59, blandsäd 66, ärter 6, potäter 38, tilsamman 410 tunnor. År 1810 war Folkmängden 1011. Kyrkan är belägen 1.2 mil från Moderkyrkan.

Öknebo, et Härad i Södermanland, Stockholms Län och Södertörn, innefattar 1 Stad: Södertälje, 7 Soknar: Östertälje, Wästertälje, Tweta, Överjärna, Ytterjärna, Turinge, Wårdinge, samt håller i widd 3.74 qv. mil.

Ökeren, en betydelig Gård uti Aggers Sokn uti Aggershus Amt i Norge, 0.25 mil från Kristiania. Mangården belägen på en kulle är ansenlig, 2 wåningar hög. Trägården är stor och wäl försedd med fruktträn.

ÖLAND, en Ö i Östersjön, hörer til Regionen Götaland. Hon är belägen mellan 56 gr. 15 min. och 57 gr. 18 min. Polhöjd. Från Småland, som det närmaste fasta Land skiljes hon genom et Sund, som på det smalaste stället är 1.5 mil bredt. Hon är ganska lång men smal; hon håller i längd 13 mil. Bredden är olika; uti södra delen är den merendels 1.5 mil, men uti den norra öwerstiger den ej 0.8 mil. Uti widd håller ön 13 qv. mil. — Hon förer titel af Grefskap. Dess wapen äro 2 rågetter imellan några rosor i himmelsblått fält. Skölden är betäckt med Grefliga kronan. Ön utgör et Landskap i Riket, men i anseende til politiska styrelsen hörer hon til Kalmare Län. — På et mellan några hundrade alnar och en fjärdedels mils föränderligt afstånd, äger Öland på wästra sidan en högre och lägre landthöjning, på några ställen mot Hawet lodrätt afbruten, men oftast sagta sluttande ned til stranden. Från denna landthöjd, hwilken åtföljer wästra sidan af ön, och som högst stiger til 18 à 24 famnar öwer hafsytan, har hela Landet en

sagta lutning åt östra hafsstranden, där ingen sådan twär afsats är märkbar, dock så at fältet midt på ön är nästan wågrätt, men afsluttningen närmare östra stranden mera påskyndad. På nämnde landthöjd, merendels wid dess öwersta kant, fortlöper en sandås, som är högst på wästra sidan, fortfar rundt omkring ön i en owal ring, äwenwäl utmed östra sidan, men är där lägre och stundom afbruten. Landthöjden och åsen sammantagne, i synnerhet där de äro branta, kallas i Orten Landtborg; då däremot slätten midt på ön, där den ej är skogwuxen eller odlad kallas Alwar. Landtborgens största höjd och branthet finnes omkring Borgholms Slott, där Slottsgrundmuren efter afwägning skal ligga 23.4 famnar öwer hafsytan och är således högsta punkten på ön. Hela Öland betäckes af öwergångsbärgarter som ligga i twänne blottade warf. Kalksten öwerst, och därunder alunhaltig brandskifer med orsten. Kalkstenswarwet betäcker hela Landet, utom en smal kant längs efter wästra stranden i landthöjdens sluttning, där alunskifern utskjuter. Kalkstenswarwet förekommer öwerallt, och wid östra stranden långt utskjutande i Hawet. Skiferwarwet består af wanlig tunnskifrig swart alunhaltig brandskifer, som efter föregående bränning och utlakning giwer alun med lager af orsten. Kalkstenen, som i synnerhet på norra delen af ön arbetas til golfsten och andra waror, är dels rödbrun grönådrig, dels ljusgrå, lik den wanliga öwergångs kalkstenen. Lager af lera til en half fots mäktighet och däröwer förekomma mellan kalkstenslagren på et ställe. Stenkol finnes ock på et ställe. Lösa jordwarwen bestå på kalkwarwet af sand, kalkblandad