Sida:Djurbergs geografiska lexicon 1818.djvu/1026

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
ÖRE
ÖRE 1015

Landet 68.3 qv. mil, utaf watnen innehåller andelen i Hjelmaren 2.4 qv. mil, i Wettern 1.3 qv. mil och de öfrige watnen 6 qv. mil. — Hwad naturliga beskaffenheten beträffar, så är Länets södra del i detta ämne afhandlad uti Artikeln Nerike. De största strömarne och sjöarne, äro jämwäl där anförde. Landets beskaffenhet uti norra delen af Länet, innefattande wästra delen af Wästmanland, är jämwäl anförd wid Artikeln Wästmanland. Landet är i allmänhet skogrikt, samt är försedt med många strömar, sjöar och kärr. De störste Strömarne äro Sandån, Lindesån och Järleån, hwilka förenade formera Arboga Ån, samt Letälven, som här under namn af Svartälven, flyter genom wästra delen af Landet. De störste Sjöarne äro: Torwarpen 0.18 qv. mil, Wäringen 0.15, Halvarsnoren 0.14, Södra Elgen 0.12, Råswalen 0.1, Norra Hörken 0.09, Wikern 0.09, Fåssjön 0.08, Ljusnaren 0.08, Norra Elgen 0.08, Södra Hörken 0.07, Nora Sjön 0.07, Lundsfjärden 0.06, Grecken 0.05, Usken 0.05 qv. mil. Den delen af Wärmeland som hörer til Länet, är bärgaktig, har flera Sjöar, däraf Möckeln håller i widd 0.12, Alkwettern 0.2, och Ullwettern 0.23 qv.mil. — I anseende til Folkmängden är Länet det trettonde i Riket. År 1810 war densamma 95,236, däraf 45,404 woro mankön och 49,832 qwinkön. I anseende til befolkningen intager det femtonde rumet. Det utgör 1221 människjor på qv. milen. År 1810 innehöll öpna åkerjorden 55,244 tunnland eller 2.38 qv. mil, det är wid pass en trettiotredjedel af Landets areala Widd. Förenämnde år war utsädet: tunnor wete 560, råg 13,996, korn 2519, hafra 12,241, blandsäd 2590, ärter 1563, potäter 4127, hela utsädet

37,596 tunnor. Skörden war: tunnor wete 2240, råg 83,976, korn 12,595, hafra 61,205, blandsäd 12,950, ärter 4689, potäter 28,889. Summa 206,344. Samma år underhöllos 9650 hästar, 10,872 oxar, 33,344 kor, 14,038 ungnöt, 36,108 får, 10,261 par dragare. — Länet är skattlagt til 2775 Mantal. I anseende til Politiska inrättningen är det indeladt i 5 Fögderien: Östra Nerikes, Wästra Nerikes, Nora och Lindes, Carlskoga och Leke. I anseende til Cleriska författningen hörer Nerike til Strängnäs Stift och består af 4 Prosterien, andelen i Wästmanland til Wästerås Stift och innehåller 2 Prosterien, andelen i Wärmeland til Carlstads Stift, och utgör en del af et Prosteri. Beträffande rättegången, så utgör Nerike en egen lagsaga innefattande 2 Häradshöfdinge Jurisdictioner; andelen i Wästmanland lyder under Wästmanlands Lagsaga, och består af 1 Jurisdiction; andelen i Wärmeland hörer nu til Nerikes Lagsaga och utgör en del af 1 Jurisdiction. Rörande Militären så underhåller Nerike jämte andelen i Wärmeland inemot et helt Regemente kalladt Nerikes Regemente; och andelen i Wästmanland underhåller mindre delen af Wästmanlands Regemente. Angående bärgsinrättningen, så finnas i Nerike 2 Bärgslager: Leke och Lerbäcks, uti Wästmanlands andelen 7: Nora, Lindes, Nya Kopparbergs, Julsjö, Hellefors, Ramsbergs och Grythytte; uti Wärmeländska andelen 1, nämligen Carlskoga. Dessa 10 Bärgslager utgöra 2 Bärgmästardömen och 5 Bärgsfögderien. — Utaf alla Län i Riket är detta det som äger det största förrådet af järn. År 1803 funnos här 55 järngruwor, malmwinsten war 164,431 skeppund, masugnar woro 82 och järnwärken 64. Smidet 58,715 skeppund, däraf stångjärn 53,548, och ämnesjärn