Sida:Djurbergs geografiska lexicon 1818.djvu/182

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
FÄR
FÄR 171

utrymmet och ymniga betet är boskapsskötsel et af Almogens förnämsta näringsfång. Älven Ljusnan som löper genom hela Soknen och de många sjöarne giwa lägenhet at idka godt fiske. År 1810 war Folkmängden 2200. Häraf war 1919 egenteliga Soknens Folkmängd, och 171 hörde til Kårböle Kapell och 110 til Los Kapell, bägge belägna uti Soknen. Wid midten af förra Seculo har wid Los Kapell funnits en koboltgruwa och et koboltwärk, men detta har i sednare tider aldeles förfallit. Kyrkan är belägen under 61 gr. 46 min. Polhöjd; 14 mil från Gefle.

Färingtofta, en Sokn i Skåne, Kristianstads Län och norra Åsbo Härad, är Annex til Riseberga Pastorat, samt består af 24 Mantal. Marken är bärgaktig och ganska ojämn. Uti Färingtofta och Klingstorps byar är jordmånen swartmylla med klapur, i den öfriga delen af Soknen är sandmylla. Utom de nämnde byarne, som hawa nödtorftig skog och torfmåssar, har den öfriga delen ymnig boke- eke- och surskog. Utsädet är 500 tunnor. År 1805 war Folkmängden 866. Kyrkan är belägen 0.6 mil från Riseberga kyrka.

Färingsön, en Ö uti Mälaren, är en af de största i denna sjö, hållande i widd 0.75 qvadr. mil. Hon innehåller 4 Soknar: Färentuna, Hillersjö, Sånga och Skå, hwilka utgöra 2 Pastorat. Hon kallas jämwäl Swartsjölandet. Den betydligaste Gården på ön är Swartsjö Kungsgård.

Färlöf, et Regalt Pastorat i Skåne, Kristianstads Län och Östra Göinge Härad, består af 2 Soknar: Färlöf, Moderförsamling, och Strö, Annex, samt innehåller 81.2 Mantal. Utsädet är 1600 tunnor. År 1805 war Folkmängden 1709. Färlöf Sokn består af 60.5 Mantal.

Börjande Skånska slätten i Kristianstads Län, är marken kal, slät, skarp, på fälnaderne stenig. Rådande jordarten är på högderne sandmylla, på sidderne lera, med mer eller mindre flygsand. Utom en boke- och ekelund, samt planteringar af åtskilliga trädsorter, wäl wårdade, är Soknen aldeles skoglös. Utom Prästegården 1 Mantal, Klockaregården 0.2 Mantal, samt Torssebro Krutbruk, hörer Soknen til Araslöfs Sätesgård. Trefjärdedelar af Sokn äro lagde i Enskifte, där jorden til det mästa brukas på Engelskt sätt, och wackra byggnader upföras. Kyrkan, af sten är märkwärdig för constructionen af tornet, hwarest storklockan hänger öpen. På flere ställen i Soknen äro ättehögar och stora flata stenar i wiss ordning upreste, dem man anser för Domare-säten, eller minneswårdar af märkwärdiga fältslag. Wid Färlöfs by är et stort bärg, hwarest flere hundrade så kallade trollgrytor wisar sig för naturforskarens upmärksamhet. År 1805 war Folkmängden 1132. Kyrkan är belägen under 56 gr. 5 min. Polhöjd; 0.7 mil från Kristianstad. — Den betydligaste Gården i Soknen heter Araslöf, hwars ägare har Jus Patronatus öwer både Kyrka och Sokn. I Soknen finnes ock et krutbruk kalladt Torssebro.

Färna, et Järnwärk uti Gunnilbo Sokn i Wästmanland, består af 3 stångjärns hamrar med 6 härdar, har tillika 1 plåthammare med en härd, samt 2 stålhamrar med 2 härdar, hwarwid årligen tilwärkas 400 skeppund järnplåtar och 400 dito stål. Detta wärk, jämte Kedjebo hammare i denna Sokn, samt Tymmelsberg uti Wåla Sokn smida tilsamman 3350 skeppund stångjärn med samma stämpel. Mangårdsbyggnaden af trä, 2