Sida:Djurbergs geografiska lexicon 1818.djvu/187

176

GAM

GAM

Gamla Kil, en Sokn och Consistorielt Pastorat i Östergötland och Walkebo Härad, består af 46.2 Mantal. Största delen af Soknen utgör en däld omkring kyrkan, och den är jämn. I sydwäst från kyrkan upskjuter en Kil, kanske anledning til Soknens namn, ungefär 1.5 mil i längden, och högsta bredden 0.5 mil. Denna del som utgör 7.5 Mantal, är bärgaktig, dock icke obehagelig eller ofruktbar. Rådande jordmånen är bördig lera, dock finnes på några ställen skörjord, och så kallad dungjord, ganska tjenlig til blandsäde. Wid byarne Feljestad och Östra Krångestad, samt Prästegården äro några tunnland dels sandjord, dels sandblandad mylla, ganska förmånlig til rågsäde, i skogs-kanten är sand och lättjord rådande jordmånen. De fläste åboer i skogstrakten bruka så kalladt tredings-säde, annars är wanliga bruket at hälften af åkern wilar hwartannat år, dock hawa i sednare åren flere funnit sig af exempel upmuntrade at beså en del af trädesjorden med klöwer, och utwidgas detta säde alt mer. Skogstilgången är ganska olika. Hemmanen Björkhult, Bäck och Fagerhult hawa wida öwer sit behof. De öfrige hemmanen i skogsbygden hawa til nödtorft och något däröwer, i synnerhet af löfskog. På slättlandet finnes mer och mindre i beteshagarne, dock ingenstädes för åtgången tilräckligt. Aldeles skoglösa hemman äro Blaxtorps by och i det närmaste Prästgården. Således kan man med fog säga at Soknen i det hela lider brist på skog, och måste den år från år hämtas mera långwäga. Utsädet är mellan 550 och 600 tunnor, hwaraf mindst twåtredjedelar besås med korn och blandsäd. Hafra brukas ganska litet, utan på nyplog.

Allmänna näringsfånget är åkerbruk, som ock är tämeligen lönande, och skulle wara det än mer om icke i sednare åren det skadliga ogräset landhafra, Avena Fatua, så ymnigt inrotat sig, at den på sina ställen hotar at förqväwa all sädeswäxt. Detta härrör ingalunda af åkrens wanskötsel, utan är detta ogräs troligen hitfördt med utsäde, hämtadt från dess rätta stamort: Wadstena-slätten. Soknens namn är Gamla Kil, det hon ock i skrift, åtmindstone fått bibehålla ända til 1750-talet, hwarefter det småningom genom et vitiöst utspråk bliwit förwandladt til et bredt Gammelkil. År 1810 war Folkmängden 1241. Kyrkan är belägen under 58 gr. 19 min. Polhöjd; 1.7 mil från Linköping. — De betydligaste Gårdar i Soknen heta Duseborg och Kapperstad.

Gamla Upsala, en Sokn och Regalt Pastorat uti Upland, Upsala Län och Waxala Härad, är Præbende åt en Theologiæ Professor i Upsala, håller i widd 0.32. qvadr. mil, samt består af 54.4 Mantal. Marken är nästan til twåtredjedelar jämn och til en tredjedel bärgaktig. Soknen har ingen skog, utom några hemman, hwilka äga litet gärdslefång och wedbrand. Utsädet är 1100 tunnor. År 1810 war Folkmängden 907. Kyrkan är belägen under 59 grad. 54 min. Polhöjd; 0.4 mil från Upsala.

Gamlebo, et Krono-skatte Rusthåll uti Lerums Sokn i Wästergötland, består af 0.5 Mantal, har wacker åbyggnad af trä, obetydligt gårdsbruk, men et bomullsspinneri, som driwes med 500, och äro i utwidgande til 1000 spindlar, jämte et Wäweri.

Gamleby, en Sokn och Regalt Pastorat i Småland, Kalmare Län och Tjust Fögderi, består af 48.4 Mantal. Marken är

dels