Sida:Djurbergs geografiska lexicon 1818.djvu/191

180

GEF

GEF

efter Stockholm och Göteborg finnes ingen Stad i Riket, som utskeppar så mycket af denna wara. Därnäst är brädhandelen den wigtigaste. De öfrige utrikes afgående warorne består förnämligast uti bjälkar, sparrar, tjära och andra skogsproducter. Årligen, wanligtwis, utskeppas härifrån circa 34000 skeppund stångjärn, 1000 dito knippjärn, 400 dito band- och bultjärn, 600 dito plåtar och spik, 12000 tolfter bräder, utom andra skogprodukter. Mycket tackjärn utskeppas ock härifrån, det stiger ibland til 8 à 10000 skeppund. År 1805 war antalet af handelsmän 69, och samma år funnos här 142 wärkstäder uti 37 särskildta handtwärk, utom dem som hörde til Hallrätten. År 1790 ägde Staden 61 handelsskepp, dragande tilsamman 3534 läster, utom Fiskerigillets fartyg och segelbåtar. — Fiskerigillet eller det så kallade Fiskerskapet utgör en ansenlig del af Stadens folkstyrka, samt består af 160 borgare. De idka sin näring uti Gefle Läns och Wästernorrlands skärgårdar, och fånga i synnerhet strömming til flera tusende tunnor. År 1790 ägde de tilsamman 31 fartyg dragande 488 läster. — Af Manufactur-inrättningar finnas 1 segelduksfabrik, 2 linnefabriker, 2 tröje- och strumpfabriker, 1 sockerbruk, 1 tobaksfabrik, 1 tegelbruk, 2 skeppswarf, 1 mekaniskt slipwärk och 1 Ryssolje-bränneri. Stadens åkerjord utgör 1596 tunnland. År 1810 underhöllos i Staden 135 hästar, 12 oxar, 677 kor, 9 ungnöt och 138 får och getter. — Marknad hålles här den 22 Januari, 1 Juli, 17 October. Stadens Riksdagsnumer är 13. — Gefle Stad utgör tillika med Walbo Sokn et Regalt Pastorat, som år 1810 beboddes af 8569 människjor. Auctoren til detta Geografiska

Wärk är född i denna Stad år 1744.

GEFLE LÄN. Detta Höfdingdöme är beläget uti den Rikets Huwuddel som kallas Swealand, wid Botniska hawet, mellan 60 grad. 12 min. samt 62 gr. 20 min. Polhöjd; Det innefattar de bägge Landskapen Gästrikland och Hälsingland. Det håller i areal widd 174 qvadrat mil. — Marken är i allmänhet mera bärgaktig än slät, i synnerhet i norra delen, som utgöres af Hälsingland, ty Gästrikland är något jämnare. I anseende til denna bärgaktiga beskaffenhet finnas här ej heller några stora och widlyftiga åkerfält, men mångestädes ängar af ansenlig widd. Mulbetet är i allmänhet ymnigt och godt. En malmtrakt finnes liggande i Gästrikland, wid gränsen til Dalarne och hyser järn. Af andra skattbara mineralier finnes kobolt, wismut, kalksten, marmor, ställsten, slipsten och qwarnsten. Den största strömen är Ljusnan, som flyter midt igenom Länet. Andre strömar af betydenhet äro Gawelån, Woxnan och Dellån. De största sjöarne heta Storsjön, Bergwiken, Söder-Dellen och Norr-Dellen. Landet är swagt bebodt. År 1810 steg Folkmängden til 83594. Befolkningen är således 480 människjor på qvadr. milen. Utaf säd cultiveras mera råg uti södra delen af Länet, men mera korn uti den norra. År 1810 war utsädet i Länet: Wete 35 tunnor, råg 4501, korn 10661, hafra 3182, blandsäd 2284, ärter 1458, potäter 3900. Tilsamman 26021 tunnor. Samma år skördade wete 210 tunnor, råg 31507, korn 63966, hafra 19092, blandsäd 13704, ärter 5832, potäter 23400, summa 157711 tunnor. Den öpna åkern innehåller 35521 tunnland; den utgör således en nittiondedel af Länets areala widd. — Uti norra delen af