Sida:Djurbergs geografiska lexicon 1818.djvu/213

202

GRY

GRY

fläste Soknar i Örebro Län. Marken är öweralt bärgaktig och ganska stenbunden. När man undantager en liten kil, som på nordwästra sidan inskjuter från Hällefors och består af sandmo, samt et näs i Torrwarpen, som har kalkblandad jordmån, består det öfriga af grusblandad såg- eller gäslera, tjänlig til skogwäxt men icke särdeles til åkerbruk. Bärgsbruk har därföre warit, är och lärer äwen bliwa dess inwånares rätta och egenteliga yrke, så länge tilgång på skog finnes. På de flästa ställen börjar en märkelig brist därå redan yppa sig. Några få äga hjelpeligt til sina tackjärnsblåsningar, men ingen har däraf någon ymnighet. Öpen åker finnes inom denna Sokn alsingen, utan brukas circulation, i det huwudsakliga ändamålet, at erhålla foder för boskap, och i synnerhet hästar til det tunga Bärgsbruket; årligen köpas flera hundrade tunnor säd. Utsädet är råg 30 tunnor, korn 10, blandsäd 250 samt potäter 120. År 1810 war Folkmängden 2800. Kyrkan är belägen under 59 gr. 42 min. Polhöjd; 5.7 mil från Örebro. — De betydligaste Gårdar i Soknen heta Warnäs och Elfstorp. I Soknen finnas 3 Wärk för stångjärn och 2 Bärgsmans-hamrar. Stångjärnswärken heta Kärwingborn, Ullnäs och Rockesholm. Bärgsmans-hamrarne heta Finnhyttan och Flosjöhyttan. Wid Grythytte kyrka finnes en ansenlig by, kallad Grythyttan, hwilken är reguliert anlagd med gata och torg. — Grythytte och Hällefors Soknar utgöra tilsamman en Bärgslag kallad Grythytte Bärgslag. I denna Bärgslag finnes en järnmalms-trakt.

Grytingen, en Gård uti Herrestad Sokn i Bohusland, består af 1 Mantal, äger 30 tunnors utsäde, ordinärt höbol, klen skog.

Grytnäs, en Sokn och Consistorielt Pastorat i Dalarne och Näsgårds Fögderi, håller i widd 1.2 qvadr. mil, samt består af 35.5 Mantal. Hwad utmarken beträffar, är den dels bärgaktig dels jämn. Från de första byarne på norra sidan om kyrkan up til Garpenbergs och Hedmora råskilnader, är den bärgaktig, i synnerhet på östra sidan om sjön Näfden, och kunna där swårligen några odlingar med framgång påtänkas. Jordmånen består dels af lera, dels af sand eller mojord, dock utgör leran den mäst rådande jordarten. All lerjord som här finnes, består af den så kallade wesleran. Midt igenom Soknen, där Bärgslagswägen framstryker, är marken jämn och består af sandjord. På bägge sidor om Dalälwen, som äwen rinner genom Soknen består jordmånen af fin mojord. Man kan dock säga at åkerjorden i Soknen består til tre fjärdedelar af lera, och til en fjärdedel af mojord. På den gröfre sandheden äro inga odlingar gjorde. Soknen har förswarligt förråd af skog, utom i några få byar, som lida brist däraf. Här kolas årligen circa 3000 stigar, däraf åtgå til skattens betalande til Awesta Kopparwärk 900 stigar; det öfriga förrådet föryttras til den mästbjudande. Utsädet är 190 tunnor råg, 160 dito korn, 400 dito hafra, 30 dito blandsäd, 12 dito ärter. Någon enda finnes, som sår några kappar wete, men det är så obetydligt, at det knappt förtjänar anmärkas. Detta sädesslag wil sällan lyckas här i Soknen. År 1810 war Folkmängden 1399, utom Awesta. Kyrkan är belägen under 60 gr. 10 min. Polhöjd; 5.6 mil från Falun. — I Soknen är beläget Kopparwärket Awesta. De betydligaste Gårdar heta Isaksbo och Skarwen.