|
GUA | ||
södra Trondhiems Amt i Norge, hörer til Sälboe Kopparwärk. Grönsö, en Sätesgård uti Kungshusby Sokn i Upland, äger 50 tunnors utsäde, medelmåttigt höbol, tilräckelig skog, ansenlig mangårdsbyggning, af sten, med en stor och wacker trägård. Grönö, en berustad Sätesgård uti Björskog Sokn i Wästmanland, består af 1 Mantal, äger 20 tunnors utsäde, godt höbol, ringa skog, wacker åbyggnad af trä, med en stor trägård. Grötte, et Pastorat uti Romsdals Amt i Norge, består af 4 Soknar: Grötte, Moderförsamling, samt Vold, Eid och Hein, Annexer. Detta Pastorat är et af de widsträcktaste i Norge, 9 mil långt och nästan lika så bredt, men det består til mästadelen af bärg och ödeliggande fjeldsträckningar. År 1801 war Folkmängden 2409. Både Kyrkan och Prästegården ligga uti en dalsträckning kallad Romsdalen 0.5 mil från hawet, hwarest årligen, på Gården Devold hålles den stora Romsdals marknaden, och hwilken Gård är boställe för Capitenen wid Romsdalska Compagniet. Här befinnes ock det höga bärget Romsdals Horn. Prästegården är wälbygd, samt försedd med en wacker trägård, hwaruti finnas äpple, plommon och kersbärsträn, hwilket är sällsynt, så högt up i Norden. Gröttlingbo, et Consistorielt Pastorat på Gottland, uti södra Fögderiet, består af 2 Soknar: Gröttlingbo, Moderförsamling, och Fide, Annex, samt innehåller 17.5 Mantal. År 1810 war Folkmängden 614. — Gröttlingbo Sokn innehåller 13.6 Mantal. År 1810 war Folkmängden 436. Kyrkan är belägen under 57 gr. 8 min. Polhöjd; 5.3 mil från Wisby. |
Gualöf, en Sokn i Skåne, Kristianstads Län och Willands Härad, är Annex til Ljungby Pastorat, samt innehåller 11.7 Mantal. Rådande jordmånen är sand och sandmylla, med något litet lera. Skog finnes icke, utom en ansenlig furu-plantering. Utsädet är 630 tunnor af alla slag. År 1805 war Folkmängden 410. Kyrkan är belägen 0.4 mil från Ljungby kyrka. Gubo, en Sätesgård i Wästergötland. Gudbrandsdalen, et Landskap uti Kristiania Stift i Norge, är beläget omkring midten af detta Rike, mellan 60 gr. 50 min. och 62 gr. 20 min. Polhöjd. Det är et af de största Landskap i Norge. Uti widd är det något drygare än Upland. Det gränsar i norr til Trondhiems och i wäster til Bergens Stift, från hwilka det skiljes genom fjeldryggar, i öster stöter det til Österdalen och i söder til Hedemarken, Toten och Valders. Det utgöres förnämligast af en ofantelig dalsträckning omkring älwen Lougen och dess grenar. Marken är i allmänhet bärgaktig, samt upfyld af en myckenhet bärg, i synnerhet uti norra och wästra delarne. Uti södra delen är det jämnare. Jordmånen är til större delen fruktbar. Uti de släta och jämna nägderne är god sädesmark, men i de djupa dalarne och i bärgstrakterne gör den infallande stränga kölden och frosten stor skada på åkrarne, samt förorsakar at den om wåren ofta bortfryser i jorden; likaledes om hösten, at den ej kan blifwa mogen, hwilket i synnerhet inträffar i Läsöe Prästegäll, som är beläget uti fjeldtrakten. De widsträckta och breda fjelden som skilja landet från Bergens och Trondhiems Stift, och som nästan äro obebodde, hawa dock sin nytta med sig; ty Bönderne uti de nedre |
Sida:Djurbergs geografiska lexicon 1818.djvu/217
Utseende
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer