Sida:Djurbergs geografiska lexicon 1818.djvu/344

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
JÄM
JÄM 333

af en tämeligen ansenlig ådal omkring Ögelströmen eller högra grenen af Ångerman-älwen. Den sydliga och mindsta delen utgör jämwäl en ådal omkring älwen Ljungan. Sydöstra sidan emot Medelpad formeras af en där och hwar genombruten landthöjd, Jämteskogen kallad, hwars stupning inåt Jämtlandssidan är föga märkelig, men så mycket känbarare åt Medelpadssidan, där dess störtning är både lång och brant. Sydwästra sidan af Jämtland inneslutes och skiljes från Härjedalen igenom en landtrygg, som med höga bärg och fjäldstötar alt igenom är bespäckad. Nordwästra sidan betäckes af den höga fjäldryggen som utgör Riksgränsen mot Norge. Emot Ångermanland är landet dels öpet, dels inneslutet af en landtrygg belägen mellan Jämtlands- och Ångerman-älwernas wattudrag. Det är ej nog at landet til större delen är ingränsadt af fjäld, utan wästra fjäldsträckan går äwen med en bugt inåt landet, hwarest äro smärre fjäld och stora höjder likasom strödde och skingrade ifrån stora fjäldryggen. Således är en del af detta Landskap ganska ojämt och med bärg upfyldt; men däremot är den öfriga eller nedra delen slätare och utgör det jämna landet. När detta beskådas från någondera af fjäldhögderne, har det anseende af at vara mycket flackt och jämt; kan wäl ock i wisst hänseende sålunda betraktas, emedan där inom icke förekomma några klippfulla bärg, och bärgsträckningar; men så är det ändock nog ojämnt, emedan hela denna landsträcka består af ständigt omskiftande kulrige och långsluttande höjder, som i anseende til de närbelägne watnen äga ansenlig högd. — Många stora och höga bärg finnas i detta land. Bland de högste af dem

räknas Åreskutan, Anisskutan, Sylfjäldet och Kelahögen, hwilkas högd är 1200 famnar öwer hafsbrynet. Från det sidstnämnda kan man i klart wäder se Norrska stranden emot Wästerhawet, de ifrån hawet inbrytande fjärdarne, samt wid midsommarstiden solens sken om midnatten. Med strömar och sjöar är landet ymnigt försedt. Af strömarne är Jämtlands-älwen den största; andre strömar af betydenhet äro Ögelströmen, som är en del af Ångerman-älwen, samt Ljungan. Den ansenligaste sjön är Storsjön, hwilken är en af de större i Riket; han håller i widd 4.8 qvadr. mil. De ansenligaste sjöar därnäst äro Kallsjön 1.7 qvadr. mil, Räfsunds-sjön, 1.66 qv. mil, Strömswatnet, 1.4 qv. mil, samt Håsjön, 1.3 qvadr. mil. — Hwad landets produkter beträffar, så finnas af skattbara mineralier koppar- och blymalm, myrjärn, alunskifer, kalkjord, tälgsten, qvarnsten, orsten, bärgkristal, samt andra slag. Malmtrakterne i Jämtland gå i allmänhet ut på kopparmalms-fyndighet, och för sådane bör i synnerhet anses Åreskutans fjäldsträckning. Den långsluttande foten af fjäldryggen Snasahögarne hörer ock til samma rang. — Skogarne äro i allmänhet ganska ansenlige, ehuru på flere ställen i de bättre bebodda trakterne kan wara mer eller mindre tilgång därå. Gräswäxten och mulbetet äro i gemen förträfflige, hwarför ock boskapsskötseln är af mycken betydenhet. Säd wäxer i allmänhet ej til den mängd at den förslår til inbyggarnes behof; uti några Soknar är likwäl sädes-äringen så ymnig at den räcker til deras behof. Den sädes-art som mäst är brukelig i landet är korn. Åkerjorden utgör 10200 tunnland. Sädesäringen kan skattas til 36000 tunnor. Af plantager odlas lin,